Här blir Indiens 11 september biofilm

Terrordådet skildras skoningslöst i Hotel Mumbai

avStefan Hedmark

Hotel Mumbai

Regi Anthony Maras, med Dev Patel, Armie Hammer, Nazanin Boniadi, Jason Isaacs.


FILMRECENSION. Terrorattentatet är känt som Indiens motsvarighet till 11 september.

Bilderna vi minns från attacken kommer från lyxhotellet Taj Mahal.

”Hotel Mumbai” dramatiserar dådet från början till slut.

DRAMATHRILLER. Vi är vana vid att de flesta terrorattentat, hur hemska de än är, tar slut fort. En bomb exploderar i en moské eller kyrka och 50 människor är döda på ett ögonblick. Det organiserade attentat som skedde mot Mumbai 2008 står ut för att det pågick under flera dagar, med massakrer, sprängningar och gisslantagande.

Den här filmen, som inspirerades av en dokumentär från 2009, fokuserar på lyxhotellet Taj Mahal där de mest uppseendeväckande händelserna ägde rum. Terroristerna siktade in sig på det eftersom de visste att världens alla medier skulle rikta kamerorna ditåt.

Vi följer några av de välbeställda hotellgästerna, däribland en vräkig ryss (Jason Isaacs) samt en helylleamerikan (Armie Hammer) och hans hustru (Nanzanin Boniadi) som har iranskt påbrå.

Unga och hjärntvättade mördare

Bland hotellets anställda möter vi främst servitören Arjun (Dev Patel) som just denna novembermorgon råkade glömma jobbskorna hemma och har fått klämma ner sina fötter i ett par lånade, alldeles för små skor.

I ”Utøya 22 juli” höll filmskaparna Breivik relativt osynlig. Här är det inte så – de är unga, lågutbildade, hjärntvättade män som utför sina mord med en robots känsloregister, medan de guidas via öronsnäckor av en ledare som förblir anonym.

1 av 4 | Foto: Sandrew
Nazanin Boniadi, Dev Patel och Armie Hammer i ”Hotel Mumbai”.

Skådespelarna gör mycket av sina ofta klyschiga rollfigurer och som thriller betraktat är det spännande. Flera av gästerna och de anställda försöker komma på sätt att fly från hotellet utan att upptäckas av terroristerna. Polisen i Mumbai infiltrerar hotellet, trots att de inte ens har en insatsstyrka. Här finns en hel del kritik mot hur oförberedda de indiska myndigheterna var på ett terrorattentat.

Realistisk ton

Välgjort – men det är också så att dödandet fortsätter ända fram till de sista minuterna. Den realistiska tonen och verklighetsbakgrunden gör att blodbadet är påfrestande att ta sig igenom under hela två timmar.

Ljudet av automatvapen ekar i ens huvud. Här finns ingen nåd.

”Hotel Mumbai” har biopremiär på fredag, den 14 juni.

ARTIKELN HANDLAR OM