Förutsägbart men habilt äventyr med tuff igelkottstjej

Av: Sylvia Balac

Publicerad:
Tjum och Latte på äventyr.
Foto: FOLKETS BIO
Tjum och Latte på äventyr.

FILMRECENSION. En korp och en padda skänker extra personlighet åt ett habilt animerat äventyr.

Latte Igelkott och den magiska vattenstenen

Regi Nina Wels och Regina Welker, svenska röster Mimmi Sandén, Gabriel Odenhammar, Göran Berlander, Adil Backman.

ANIMERAT. Den som kan sina finlandssvenska barnböcker om Latte, av vilka den första utkom 1956, kanske upprörs av att igelkottspojken i den här tyska filmen är en flicka. Jag, som inte är bekant med böckerna, tycker däremot att det är uppfriskande med en ”kvinnlig” huvudperson, något animerade filmer om djur inte skämt bort oss med.

Latte är en tuff tjej med ett gott hjärta, taggig på utsidan och mjuk inuti. När djursamhällets vattenbestånd sinar bestämmer hon sig för att bege sig till björnarnas rike och återbörda den magiska vattenstenen. Med sig på äventyret får hon den harige ekorren Tjum.

Allt animationskrut har lagts på djuren, medan miljöerna är endimensionellt platta. Det är dock habilt gjort, och särskilt korpen Raab och paddan Greta sticker ut genom att ha fått varsin skopa extra personlighet. Själva historien är förutsägbar, och välmenande med sitt budskap om sammanhållning och anti-mobbning. Borde gå hem någorlunda hos lite yngre barn.

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN