Sömnpiller

FILM

"Silent Hill" - inte mycket till skräckis

Foto: Gäsp Trots den klassiska skräckfilmsingrediensen – ett storögt skumt barn – lyfter inte ”Silent Hill”.

Silent Hill lär vara ett av de bättre dataspelen, påstår de som begriper sig på och är engagerade i sådant.

Men filmen är ett sömnpiller.

Radha Mitchell spelar mamman vars adopterade dotter går i sömnen och då ständigt mumlar Silent Hill, Silent Hill. Till sist finns inget annat att göra än att åka till den gruvstad på amerikanska bondvischan som heter så och som har varit övergiven sedan en brand på 1970-talet. Där väntar allt från spöken till religiösa fanatiker.

Promenerar mest

Scenografen, filmfotografen, kostymören, effektmakarna, alla har de gjort toppjobb, så det är synd att den visuellt begåvade franske regissören Christophe Gans ("Vargarnas pakt") mest låter sina skådespelare promenera omkring i denna gruvstad i över två timmar, utan att så förfärligt mycket (skrämmande) händer.

Silent Hill

Jan-Olov Andersson