Serieäventyr man snabbt glömmer bort

Fula effekter i blodpuddingen Hellboy

avJens Peterson

Foto: Mark Rogers

Hellboy

Regi Neil Marshall, med David Harbour, Milla Jovovich, Ian McShane, Sasha Lane.

ÄVENTYR Ännu en blodpudding från serietidningsfabriken.
Först en stund på 500-talet i England. Kung Arthur, trollkarlen Merlin, svärdet Excalibur och en häxa som släpper lös ett dödligt virus mot mänskligheten. Filmen övergår i nutid och färg i Tijuana, Mexico, dit paranormale agenten Hellboy skickats för att hämta hem en kollega som jagar vampyrer.
Ja, ni hör. Det är troll och jättar och många fula specialeffekter. Kroppar lemlästas, blodet sprutar, huvuden krossas, men det berättas ofta lättsamt humoristiskt. Hellboy är skrattretande, kanske inte alltid på avsett vis. Thomas Hayden Church har en kort scen som nazistjägaren The Lobster anno 1944.
Vi får veta mer om Hellboys bakgrund, och om många andra i England där det mesta utspelas. Filmen blir aldrig långtråkig, här är fullt av sidohistorier och figurer som ska förklaras.
Men vad ska man bry sig om? Det är som en maskerad på Halloween. Milla Jovocichs häxa är lika skrämmande som ungar utklädda till påskkäringar. Hellboy själv är cyniskt syrlig med vanvördiga repliker som ska vara klatschiga. Filmen leker med demoner och monster ungefär som en hårdrocksskiva.
Ett serietidningsäventyr man snabbt bläddrar sig förbi och glömmer bort.

ARTIKELN HANDLAR OM