Utan Netflix hade ”Mudbound” nått ännu större publik

1 av 3
”Mudbound”.
FILM

Några tankar om Oscarsgalan två veckor senare:

Hade ”Mudbound” blivit bästa film om den inte hade varit en Netflix-film? Hade ”Sameblod” haft större chans att bli bästa utländska film än ”The square”?

Jag är benägen att svara ja på båda frågorna.

Det är lätt att förstå varför filmmakare säljer sina filmer till Netflix. Streamingtjänstens siffror är hemliga, men det påstås att de har cirka 100 miljoner abonnenter runtom i världen och över en miljon i Sverige.

Netflix ställde till med stora fester när de i fjol fick med två filmer i tävlingen om Guldpalmen i Cannes. Det blev Oscars-snack kring både Adam Sandlers och Dustin Hoffmans skådespeleri i Noah Baumbachs starka familjedrama ”The Meyerowitz stories (New and selected)”. Men det dog ut samtidigt som filmen försvann in i den mängd av Netflix-filmer där ingen utomstående får veta om de blir tittarsuccé eller inte.

”Mudbound” – fjolårets kanske allra bästa film, ett starkt drama om rasism i 1940-talets USA – har efter premiären på Sundance­-festivalen i januari 2017 och visningar i ett fåtal amerikanska storstäder, bara visats på streamingtjänsten inför miljontals människor eller… ja, det vet bara Netflix själva. Filmen fick fyra Oscarsnomineringar och Mary J Bliges framförande av titellåten ”Mighty river” var en av galans höjdpunkter. Ändå, en film på Netflix blir liksom aldrig samma händelse som en traditionell biopremiär. Mindre mediabevakning. Mindre ”buzz”, som man säger i USA.

Med tanke på att ”Moonlight”, en ganska smal film om svarta gaykillar i Miami, blev både publiksuccé och Oscarsvinnare för bästa film 2016 tror jag ”Mudbound” – en mer storslagen och bredare historia – hade kunnat bli hur stor som helst med traditionell biolansering.

Netflix och alla parter skulle vinna på mindre exklusivitet.

Tror också att ”Sameblod” – exotisk, men traditionellt berättad – kanske hade haft större chanser i kampen om en Oscar för bästa utländska film än Ruben Östlunds mer (över?)smarta och mångbottnade satir om konstvärlden.

Därmed inte sagt att Svenska Filminstitutet gjorde fel som valde den till Sveriges Oscarsbidrag. ”The square” är bättre. Och det hade knappast varit logiskt att välja bort en film som vunnit Guldpalmen på världens finaste filmfestival.


”Amatörer”.

Tre favoriter

Amatörer

Gabriella Pichlers film är nyskapande, rolig, tankeväckande, ganska så underbar.

Mudbound

Fjolårets bästa dramafilm. Se den på Netflix.

Vad ska folk säga

Starkt och omskakande drama om hederskultur.

ARTIKELN HANDLAR OM