Smart flätad thriller med känsla för film noir

avJens Peterson

Foto: Kimberley French
Jon Hamm, Jeff Bridges och Cynthia Erivo checkar in.

Bad times at the El Royale

Regi Drew Goddard, med Jeff Bridges, Cynthia Erivo, Dakota Johnson, John Hamm, Chris Hemsworth, Lewis Pullman.

THRILLER 1969, ett hotell i Tahoe, på gränsen mellan Kalifornien och Nevada. Hälften av rummen i ena delstaten, gambling tilllåten i halva hotellet. Det var en gång ett hett ställe där kändisar samlades.
Nu är det öde och billigt. På The El Royale jobbar endast en ung man. Dit kommer en handfull personer med hemligheter i bagaget. De checkar in, och bit för bit får vi veta mer om främlingarna och deras sanningar.
Vi rör oss i Quentins Tarantinos filmiska landskap, modern film noir. Det betyder vass dialog och några mångordiga monologer. Här finns också skickligt bildberättande, där en lång sekvens avslöjar vad som sker i de olika rummen.

Filmen har massvis bra musik, eftersom rollfiguren Darlene Sweet (Cynthia Erivo) är en skicklig soulsångerska. Hennes och de andras öden visas i tillbakablickar.
Det är synd att avslöja mer. ”Bad times at the El Royale” har gott om överraskningar. En smart flätad thriller som Drew Goddard {”Lost”, ”Cabin in the woods”) både skrivit och regisserat. I första scenen ser vi någon gömma en massa pengar. Vi ser ett mord. Filmen har en del plötsligt våld, men också funderingar kring tro och olika sorters andlighet.
Blod, bikt och bekännelser. En kamp för att rädda själar. Med hjälp av soul av hög karat.

ARTIKELN HANDLAR OM