Här är bästa biofilmerna 2019

Aftonbladets filmprofiler listar höjdpunkterna

Av: Jan-Olov Andersson, Jens Peterson, Karolina Fjellborg, Stefan Hedmark, Sylvia Balac, Emma Gray Munthe

Publicerad:

Sylvia Balac

Sex starka filmer 2019.

  • Kapernaum
    Nadine Labakis film om 12-årige Zain som stämmer sina föräldrar för att ha satt honom till världen utan att vara kapabla att ta hand om honom är en rasande, mörk och ibland faktiskt hoppfullt humoristisk skildring av fattigdom och djupaste orättvisa. Samspelet mellan Zain Al Rafeea i huvudrollen och bebisen Yonas (Boluwatife Treasure Bankole) är något av det mest rörande som visats på bioduken.

  • Porträtt av en kvinna i brand
    Hett kostymkärleksdrama med en lågmäld intensitet och stiliserad skönhet. Noémie Merlant och Adèle Haenel, har ett samspel det slår gnistor om, och utöver kärlek mellan två kvinnor 1760 avhandlar Céline Sciammas utsökta film flera historiskt feministiska frågor, som kvinnan som handelsvara och ålderdomliga abortknep.

  • Parasit
    En fulländad film. Regissören Bong Joon-Ho håller publiken på heslpänn under varje sekund av det här mästerverket som är en sömlös mix av thriller och samhällskritisk satir. En efter en infiltrerar en fattig familj en rik dito, och känslan av att vi är på väg mot undergången är påtaglig. ”Parasit” är välskriven, välspelad och underhållande men väcker framförallt många tankar om kapitalismens grymhet.

  • Bränd
    Ännu en sydkoreansk thriller som blottar orättvisan i ekonomiska hierarkier, men även den avgrundsdjupa klyftan mellan könen. Chang-dong Lees film är inte lika omedelbar som landsmannen Bong Joon-Hos ”Parasit”, men den är väldigt snygg och framkallar samma krypande känsla av obehag och de unga skådespelarna är väldigt skickliga.

”And then we danced”.
  • And then we danced
    Levan Akins film om två manliga dansare i Georgien som faller för varandra fångar perfekt förälskelsens kraft. Men nästan ännu vackrare är när huvudpersonen Merab euforiskt kastar sig ut i Tbilisi-natten och välkomnas in i värmen av de andra ”avvikande” som trots spott och spe försökt skapa trygga rum där alla får vara sig själva. En vacker och viktig film men mängder av bra musik.

  • The favourite
    Yorgos Lanthimos mest tillgängliga film hittills, men ändå syns grekens särskilda handlag i den här fantastisk roliga, knivskarpa och visuellt överväldigande skapelsen. Alla skådepelare, med Olivia Colman i petsen, presterar på topp och i stort sett alla andra kostymfilmer bleknar i jämförelse.


Stefan Hedmark

Spridda filmögonblick under året.

Årets ...

… bästa film: ”Parasit”.

… bästa dokumentär: ”Apollo 11”.

… mest överskattade: ”mid90s”.

… mest överflödiga trend: Disneys nyinspelningar av sina egna (överlägsna) animerade filmer.

… mest förutsägbart stilsäkra: ”Om det oändliga”.

… mest intensiva thriller: ”Den skyldige”.

… djärvaste skräckfilm: ”Us”.

… Sverigebild: ”Midsommar”.

… farväl: Agnés Varda såg tillbaka på sitt liv i ”Varda by Agnés” – och dog kort därefter.

… comeback: Joe Pesci i ”The Irishman”.

… romans: Merab och Irakli i ”And then we danced”.

… läskigaste danskar: Peter Belli i ”Koko-di koko-da” och Trine Dyrholm i ”Hjärter dam”.

… drottning: Olivia Colman i ”The favourite” (och ”The crown”!).

… mest omskakande: ”The nightingale”.

Stephen King-besvikelser: ”Pet sematary”, ”In the tall grass” och ”Det: Kapitel 2”. ”Doctor sleep” kompenserade – men då svek publiken.

… medelålderskris: Antonio Banderas testar rökheroin i ”Smärta och ära”.

… frälsning: ”Amazing grace”.

… klasskamp: ”Joker”, ”Sorry we missed you” och ”Hustlers”.

… allsång: ”Over the rainbow”-scenen i ”Judy”.

”En komikers uppväxt”.

… slemmigaste: Jakob Eklund i ”En komikers uppväxt”.

… härligaste dokumentärperson: Ruth Westheimer i ”Ask dr Ruth”.

… vidrigaste dokumentärperson: Steve Bannon i ”The brink”.

… Castafiore: Siv Wennberg i ”Sivandivan”.

… tröttaste filmserie: Samtliga årets ”Conjuring”-spinoffer var så lama att man knappt ryckte till.

… tyngsta imitationer: Christian Bale i ”Vice” samt Steve Coogan och John C Reilly i ”Stan & Ollie”.

… finaste kärlekstema: Nicholas Britells musik i ”If Beale Street could talk”.

… mest ignorerade: Ingen brydde sig om ”Dark Phoenix”, varken före eller efter premiären.

… finaste nostalgi: ”Hasse & Tage – en kärlekshistoria”.

… mest frustrerande: den ofta briljanta och ofta fula tekniken i ”Gemini man”.

… mest hårresande: Alexander Skarsgårds brist på den varan i ”The hummingbird project”.

… piggaste: pusseldeckaren väcktes till liv i ”Knives out”.

… säsongsavslutning: om nu franska filmmagasinet Cahiers du cinéma kan utse tredje säsongen av ”Twin Peaks” till årets bästa film förtjänar väl ”Avengers: Endgame” den här utmärkelsen.


Karolina Fjellborg

Tio favoritfilmer från året som gått.

1. Midsommar
Herre min skapare vilket magnifikt mindfuck av Ari Aster, om det svenska midsommarfirandet från helvetet, sett genom amerikanska ögon. Jag kommer aldrig glömma ättestupan...

2. The favourite
Vi som gillar våra filmer skruvade kan lita på greken Yorgos Lanthimos. Hans 1700-talstriangeldrama förförde svårt med moraliskt fördärv, svart humor och visuell prakt.

3. Kapernaum
Fullständigt förkrossande om en libanesisk pojke som lever en sådan fruktansvärd och hopplös tillvaro att han stämmer sina egna föräldrar för att ha gett honom livet. Ypperligt barnskådespeleri av Zain Al Rafeea.

4. Den ödmjuka
En både absurd och brutalrealistisk roadmovie, om en tyst och namnlös kvinna på en lång och mödosam resa genom ett vulgärt, eländigt och moraliskt bankrutt Ryssland.

5. Marriage story
Noah Baumbachs skilsmässoskildring är en ”Kramer mot Kramer” för vår tid. Genomhumanistiskt, med absolut toppspel av Scarlett Johansson och Adam Driver.

”The Irishman”.

6. The Irishman
En ny gangsterfilm av Martin Scorsese, med Robert De Niro, Al Pacino och Joe Pesci. Legendarer allihop. Mina förväntningar på ”The Irishman” var helt klart ohälsosamt höga – och ändå grusades de inte.

7. Once upon a time in Hollywood
Våldsam nostalgi på ett sätt som bara Quentin Tarantino kan göra den. Det känns dystert att han tydligen bara tänker göra en enda film till.

8. Joker
Joaquin Phoenix var storartat obehaglig som Jokern, och jag har inte tyckt så här mycket om en superhjälte film sedan... Ja, sedan Heath Ledger spelade Jokern i ”The dark knight”.

9. Quick
Journalistthriller, udda bromance och bisarr svart komedi i ett. Mikael Håfströms film om Quick-fallet var stilmässigt förvirrad – men verkligen aldrig tråkig, och David Dencik var mycket bra i titelrollen.

10. If Beale Street could talk
Barry Jenkins följde upp ”Moonlight” med en melankolisk, genuint romantisk, innerlig och indignerad film om kärlek, rasism och orättvisor i det tidiga 70-talets Harlem.


Jens Peterson

Många bra filmer. Men få som lockade biobesökare. Det blir allt tydligare att actionäventyr och familjefilmer får biograferna att överleva. För svenska filmer var 2019 särskilt krisartat. Ingen svensk spelfilm gick bra.

Det visades dock mycket som bör uppmärksammas när det drar ihop sig till Guldbaggar. ”En komikers uppväxt”, ”438 dagar”, ”Quick” och ”And then we danced”. Jag gillade också tivoli-romantiken ”Eld & lågor”. Säkert berättade ”Jag kommer hem igen till jul” och lekfulla Tomas Ledin-musikalen ”En del av mitt hjärta”. Bruce Springsteens sprängkraft hyllades i charmiga ”Blinded by the light” och The Beatles låtar fick romantisk roll i ”Yesterday”.

Två sånger ur Stephen Sondheims musikal ”Company” används raffinerat i starka ”Marriage story”. Filmmusikalen står starkt. I Toronto såg jag tunga norska ”Hopp” med Stellan Skarsgård. Får förhoppningsvis svensk biopremiär. Den festivalen hade flera sevärdheter vi väntar på. Och en härlig publikstämning.

Nu visas gott och blandat på svenska biografer. ”Parasit”, ”Porträtt av en kvinna i brand”, ”Frost 2”, ”Sune - best man” och ”En del av mitt hjärta”.
Unna dig en bioupplevelse.

”Ut och stjäla hästar”.

ÅRETS...

trippel: Laura Dern (”Marriage story”, ”Unga kvinnor”, ”Big little lies”).

trippel 2: Stellan Skarsgård (”Chernobyl”, ”Ut och stjäla hästar”, ”Hopp”).

dubbel : Scarlett Johansson {”Marriage story”, ”Jojo Rabbit”).

singel: Joaquin Phoenix i ”Joker”.

kameleont: Christian Bale (”Vice” ”Le Mans 66”).

dubbla chans till Guldbagge: Philip Zandén (”Kungen av Atlantis”, ”438 dagar”).

dubbla chans till Guldbagge 2: Jonas Karlsson (”En del av mitt hjärta”, ”Quick”).

mest underhållande: ”Knives out”.

bästa drottningspel: ”The favourite” och ”The crown”.

animerade: "Röjar-Ralf kraschar internet”, ”Fåret Shaun: farmageddon”, ”Frost 2”.

dokumentär: They shall not grow old”.

svensk dokumentär: Hasse & Tage – en kärlekshistoria”.

mest drabbande: ”Sorry we missed you”.

stuntman: Brad Pitt (”Once upon a time in Hollywood”).

stuntman 2: Bruce Springsteen (”Western stars”).

stiliga farväl: Robert Redford (”Den siste gentlemannen”).


Emma Gray Munthe

ÅRETS BÄSTA...

... SPELFILMER I OORDNING:

"Porträtt av en kvinna i brand". Regissören Céline Sciamma är ett geni.

"Eighth grade". En fin det-kommer-att-bli-bra-filt att vira in sig och närstående tonåringar i.

"Joker". En exakt spegel av här och nu. Och fotot! Musiken! Joaquin Phoenix!

"Marriage Story". Noah Baumbach-Bergman, med en f a n t a s t i s k Adam Driver.

"Kapernaum". Misär och hjärtslit, men med värme, humor och två osannolikt bra barn.

"Us". Lupita Nyong'os röst och rörelser spökar fortfarande i mitt huvud.

"Den skyldige". Årets mesta nagelbit.

"The Favourite". Nattsvart Yorgos Lanthimos-humor och Olivia Colman i sitt esse.

"Smärta och ära". Har Pedro Almodóvar eller Antonio Banderas någonsin varit så här bra?

"Blindspotting". Kom sent förra året, så jag hann inte se inför årsbästalistan 2018 – där den mer än platsade. Rasande arg och väldigt rolig.

”438 dagar”.

... SVENSKA FILMER:
"And then we danced". Levan Gelbakhiani! Musiken! Lisabi Fridells bilder! Slutdansen tar sönder en.

"438 dagar". Spelet mellan Gustaf Skarsgård och Matias Varela! Jargongen mellan deras Martin och Johan är direkt Bo Widerbergsk.

"Säsong". John Skoogsk stämning och Ita Zbroniec-Zajts magiska foto.

... DOKUMENTÄRER:
"Shooting the Mafia". Jag har inte riktigt förstått hur det varit att leva i maffialand förrän jag såg den.

"Varda by Agnès". Toppmys för cineaster. Måstetittning på filmskolor.

"Leaving Neverland". Man blir rasande och oändligt sorgsen av vittnesmålen, men glad att de kommer fram.

... SVENSKA BIROLLSINHOPP:

Jakob Eklund är spektakulärt bra och otäck i de få minuter han är med i "En komikers uppväxt".

... LILL-PACINO:

varför sätta usla effekter i Al Pacinos ansikte i "The Irishman" när de hade kunnat anställa Marcello Fonte från "Dogman" i stället? Både lik och väldigt bra.

... MYSIGASTE FEMINISMINDOKTRINERING AV MINDERÅRIGA:

när Vanilja von Sockertopp träffar alla Disney-prinsessorna och de slappar i myskläder i "Röjar-Ralf kraschar internet".

... SOUNDTRACKS:

"Joker" av Hildur Guðnadóttir, och "Eighth grade" av Anna Meredith.


Jan-Olov Andersson

Fem spontana minnen från filmåret 2019:

Att möta en oväntat nedtonad Quentin Tarantino på presskonferensen i Cannes, direkt efter världspremiären av ”Once upon a time… in Hollywood”. Inte för att han inte var stolt över filmen. Kändes snarare som att han var lite blyg och inte vågade köra sin vanliga ”show” när nyblivna hustrun, 36-åriga fotomodellen och sångerskan Daniella Pick, var på plats på första bänkraden. Kvinnors makt kan vara stor…

Att under två år höra Martin Serner, god vän från en restaurang på Söder i Stockholm, berätta anekdoter kring inspelningen av Roy Andersson-filmen ”Om det oändliga”. Sedan världspremiär i Venedig – och Martin är bäst av alla i filmen, som prästen som förlorat tron.

Att se 2 timmar och 45 minuter grymheter begås mot en liten grabb under andra världskriget i ”The painted bird”, Tjeckiens Oscarsbidrag. En omtumlande, motbjudande, stark, välgjord och oförglömlig filmupplevelse, efter Jerzy Kosinski-romanen. På premiärfesten berättade regissören Václav Marhoul att Stellan Skarsgård själv betalade sin flygbiljett till Venedig, för han tyckte att filmen var viktig och borde få all pr-hjälp den kunde få.

Att se ”Joker” i Venedig och omedelbart efteråt hamna i hetsiga diskussioner med kollegorna om filmens för- och nackdelar. Debatten för och emot pågår fortfarande, överallt.

Att åka till Köpenhamn och intervjua Trine Dyrholm och Sofie Gråbøl och få uppleva att Danmarks två största kvinnliga stjärnor är lika trevliga som de är bra.

”Hasse & Tage – en kärlekshistoria”.

Årets bästa filmer: 1. Parasit. 2. Kapernaum. 3. Once upon a time… in Hollywood. 4. The favourite. 5. Never look away. 6. Hjärter dam. 7. Joker. 8. Vice. 9. If Beale Street could talk. 10. Midsommar. 11. Mellan raderna. 12. Ut och stjäla hästar. 13. Helan & Halvan. 14. Smärta och ära. 15. Sorry we missed you.

Årets bästa svenska filmer: 1. Hasse & Tage – en kärlekshistoria. 2. Fågelfångarens son. 3. And then we danced. 4. Aniara. 5. En del av mitt hjärta. 6. Jag kommer hem igen till jul. 7. Ring mamma!, 8. Eld & lågor. 9. Om det oändliga. 10. 438 dagar.


Glöm inte att gilla Nöjesbladet FILM på Facebook för filmnyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.

Publicerad:

LÄS VIDARE