Det blir alldeles för sällan riktigt roligt

Så bra är ”Final cut”

Betyg: 2 av 5 plusBetyg: 2 av 5 plus

Final cut

Regi Michel Hazanavicius, med Romain Duris, Bérénice Bejo, Finnegan Oldfield, Matilda Lutz.


FILMRECENSION. Öppningsfilmen från årets Cannes-festival.

En lättviktig bagatell som alldeles för sällan blir riktigt rolig.

SKRÄCKKOMEDI. På ett plan är detta förstås en slags hyllning till usla B-filmer. Fast när jag såg den som öppningsfilm på årets Cannes-festival tänkte jag saker som Vad-är-det-här-för-smörja? eller Ska-detta-aldrig-ta-slut? och Är-detta-verkligen-en-film-av-han-som-vann-en-Oscar-för-”The artist”?
Det handlar om en filminspelning på en nedlagd militäranläggning av en zombie-film och hur filmteamet då attackeras av riktiga zombier. Uselt skådespeleri, kass effekter, en spritt språngande galen regissör (Romain Duris). Där alla har japanska namn – i en fransk film.
Men… så börjar allt om, igen…
För det filmen egentligen är, är en skräckkomedi om hur kaotiskt det var bakom kulisserna när denna tjatiga halvtimmeslånga film vi just har sett spelades in. Hur det var en nyinspelning av Shin’ichirô Uedas japanska kultfilm ”One cut of the dead” (2017).
Det är meta-på-meta-på-meta-lager. Så regissören Michel Hazanavicius vet vad han gör. Och då kan man tycka att alltihop är ganska fräckt gjort.
Några birollsfigurer, som producenten (Lyes Salam) som gör vad som helst för att förenkla inspelningen, även om resultatet blir sämre, är rätt kul. Problemet är dock att det alldeles för sällan blir makabert roligt.

Filmen visas på bio.


Glöm inte att gilla Aftonbladet FILM på Facebook och följa oss på Instagram och Twitter för nyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.

Publisert:

LÄS VIDARE