En film full av våld, trista skurkar och klichéer

1 av 2 | Foto: 20TH CENTURY FOX
Fäktningsscenen mellan Bond och filmens skurk Gustav Graves är rasande skickligt gjord.
FILM

Under knappt tio minuter förflyttas man ännu en gång till James Bond-himlen.

London. En snobbig fäktklubb. Agent 007 utmanar filmens skurk Gustav Graves ( Toby Stephens), en Richard Branson-liknande äventyrare och affärsman, på duell. Det hela utvecklas till en slags ultimate fighting-variant av fäktning där de river nästan hela stället, till omgivningens förskräckelse (tänk er en plötslig sådan kamp bland Östermalms-tanterna på NK i Stockholm).

Rasande skickligt filmat och agerat. Platsar i en Greatest Hits med Bond-scener.

Sedan är det enkel biljett tillbaka till de senaste filmernas nivå.

Maffigt studiobygge

En tam historia, om nordkoreaner som vill ha världsherravälde. Mycket klichéer, om kulturella skillnader mellan öst och väst, eller som att i varenda gatuhörn i Havanna så dansar söta flickor med breda bakar salsa.

Actionscenerna, med svävare och med bilar, är inte så märkvärdiga, medan den i ett flygplan, är rätt häftig.

Ishotellet i Jukkasjärvi lär ha varit förebild till det ispalats som filmens skurk har byggt upp på Island. Ett maffigt studiobygge - som dock för mycket ser ut just som det.

Madonna är värst

När Halle Berry Oscars-belönades (för en av årets bästa filmer, "Monster"s Ball"), jublade förstås producenterna. Men efter sin snygga entré i bikini, en blinkning till Ursula Andress i första Bond-filmen för 40 år sedan, är hon faktiskt nästan lika lite trovärdig som hemlig agent som Denise Richards var som kärnvapenexpert i förra filmen. Och både flirtarna och kärleksscenerna med Bond känns lite pliktskyldiga, för att det ska vara så.

Så: Trista skurkar, bara en enda Bond-brud till (svala Rosamund Pike), mycket våld, nästan inget sex - men värst av allt är Madonnas medverkan.

Cameo-rollen är fånig och poänglös, hennes titelmelodi förmodligen alla tiders sämsta.

Bond själv - Pierce Brosnan - är tuff, sexig och med glimten i ögat. Synd att han fortfarande bara har gjort en film, "GoldenEye", där även resten har levt upp till förväntningarna.

Die another day

Jan-Olov Andersson

ARTIKELN HANDLAR OM