Lågmäld symfoni om ondskan

Den sanna historien om pianisten som överlevde förintelsen

FILM

THE PIANIST

Foto: triangelfilm
Pianister hör alltid till den goda sidan. Män i grönt är oftast onda.

Den sanna historien om pianisten Wladyslaw Szpilman som överlevde gettot och ruinerna i Warszawa under andra världskriget. Szpilmans bok kom 1946. Regisserad av Roman Polanski som själv överlevde förintelsen.

Adrien Brody är mycket bra i huvudrollen. Han är med i stort sett i varenda scen, långa stunder ensam.

Vi möter musikern när kriget bryter ut 1939. En hyllad pianist som spelar i radio och som bara lever för sin musik. En kulturens man från en kulturell judisk familj, där ingen tror att det som ska hända kan hända.

Vi som ser filmen vet. Steg för steg hamnar Szpilman och hans familj i värre läge. Han tror länge att hans konstnärskap och skicklighet ska skydda honom, att ondskan är något övergående. Polska bekanta sviker, men det finns också en motståndsrörelse som så småningom blir hans räddning.

Ensam i en lägenhet där han inte vågar ge ifrån sig ett ljud ser han upproret i gettot. I krigets slutskede byter historien ton när Szpilman vandrar bland ruinhögarna. Han gömmer sig och möter en tysk officer.

Roman Polanski är bland annat känd som en skicklig regissör av spänning. Här försöker han sällan förstärka med filmiska knep. Han lägger inte till spänning. Han dränker inte filmen i känslosamhet. Det behövs inte. "The pianist" är en ögonvittnesrapport som låter åskådaren själv fylla i och känna.

En lågmäld skildring av fasan, lidandet och en del människors välvilja. Om slumpen och handlingarna som gjorde att några överlevde när miljoner mördades.

"The pianist" talar tyst, men slår med kraft.

Jens Peterson

ARTIKELN HANDLAR OM