En alldeles underbar liten historia

till The station agent

FILM
Foto: SCANPIX
Jättekort Finbar på en jättelång järnväg.

Ibland dyker det upp en sådan där liten pärla. En film som gör att man drar en lycklig suck när eftertexten rullar upp och man går ut från bion en aningens lättare om hjärtat. Ja, precis som när man sett "The station agent" alltså. Det här är en alldeles underbar historia, skildrad med humor, känslighet och värme.

Berättelsen kretsar kring Finbar. Han är en kortväxt man, van vid människors blickar och glåpord. En dag ärver han ett gammalt stationshus i Newfoundland och flyttar dit för att få vara ifred. Men tillvaron blir inte riktigt som han tänkt sig. Han får den snacksalige Joe på halsen samt den olyckliga Olivia. Så småningom utvecklas en skör vänskap mellan de tre udda personligheterna.

"The station agent" vann publikpriset på Stockholms filmfestival härom veckan och det är inte svårt att förstå varför. Filmen går rätt in i hjärtat. Den tar upp tunga ämnen som vänskap, ensamhet och rädsla för närhet på det mest enkla och naturliga sätt.

Det är en imponerande regidebut av skådespelaren Thomas McCarthy. Han vågar lita på blickar och gester och faller aldrig i fällan att bli övertydlig. "The station agent" är en ren njutning, en film att både skratta och gråta till.

Karin Lindstedt

ARTIKELN HANDLAR OM