”Svårt med äktenskap”

Julianne Moore lämnar sin man i nya filmen – i verkligheten håller hon ett hårt tag om maken

Foto: MAGNUS SUNDHOLM
GALET KÄR Julianne Moore tröttnar på Steve Carell i kritikerhyllade ”Crazy, stupid, love” (lilla bilden). Själv har hon varit gift i sju år med samme man. ”Det gäller att inte glömma skälen till att man bildade familj. Det var för att man tyckte om varandra och blev kära”, säger Hollywood-skådespelerskan.
FILM

HOLLYWOOD. I ”Crazy, stupid, love” spelar Julianne Moore en kvinna som vill skiljas.

Efter 15 år i samma förhållande är det något som skådespelerskan förstår.

– Äktenskap är svårt, säger hon när Nöjesbladet träffar henne i Los Angeles.

Moore och Freundlich.

Moore, som medverkat i ”The kids are all right”, ”A single man” och ”Hannibal”, har varit gift med filmmakaren Bart Freundlich, 41, i sju år.

– Men vi var tillsammans i åtta år innan vi gifte oss. Förhållanden är svåra för alla.

Hon utvecklar själv resonemanget.

– Man har fullt upp med hus och barn. Plötsligt börjar något läcka i källaren. Samtidigt blir hunden sjuk och någon måste köra den till veterinären. Sen är man helt slut. Livet tar liksom över.

En natt utan barn

I ”Crazy, stupid, love” får hennes rollfigur nog. På en restaurang meddelar hon sin make, spelad av Steve Carell från ”The office”, att hon vill lämna honom.

Det gäller att inte glömma skälen till att man bildade familj från början, lyder hennes recept när det gäller att förhindra en brytning.

– Det var för att man var intresserad av varandra, tyckte om varandra och blev kära.

– Det gäller att ta sig tid och komma förbi svårig­heterna. Det är besvärligt, men det gäller att påminna varandra.

I USA är det vanligt att par har en så kallad date night i veckan, utan barn.

– Så planerade är inte vi.

– Men vi försöker resa bort tillsammans. Eller, vi pratar i alla fall om det (skratt).

”Blir nog inte 100”

Hon tror att rollfigurens brytning orsakas av en medelålderskris.

– Det är naturligt för både män och kvinnor att göra bokslut och fundera över den tid man har kvar.

Du har nyligen fyllt 50. Har du drabbats?

– Jag har nog passerat det stadiet. 50 är inte medel­ålder. Jag tror inte att jag kommer att leva tills jag blir 100 (skratt).

– Men födelsedagen fick mig att tänka på vad jag uppskattar nuförtiden.

Och vad var det?

– Mina barn. Det är skönt att de är lite äldre. De är så roliga. Min dotter har alltid velat ha en lillasyster. Nyligen kom hon hem efter att ha passat sin tvååriga kusin. Hon var helt slut och sa, ”Mamma, bebisar är fina. Men de är så jobbiga. Jag tror inte att jag vill ha barn”.