Spretar åt alla håll

till ”Micmacs”

”Micmacs” har ett färgstarkt persongalleri och förvandlas efter ett tag till en frän satir om vapenindustrin.
FILM

KOMEDI Någon ny ”Amélie från Montmartre” är det inte. Jean-Pierre Jeunets senaste är snarare besläktad med hans genombrottsfilm ”Delikatessen” (1991). Samma udda galleri av personer. Lite grann samma miljöer, det handlar om hemlösa gycklare, uppfinnare och andra som skapat sig ett eget liv kring en soptipp i Paris.

Huvudpersonen Bazils ( Dany Boon) liv har förstörts av en kula i huvudet, i samband med en skottlossning. Han och vännerna beslutar sig för att jävlas med två stora vapentillverkare genom att spela ut dem mot varanda. Då övergår ”Micmacs” till att bli en rätt frän satir om vapenindustrin.

Filmen spretar åt alla möjliga håll. Men det är svårt att inte tycka om en film där varje filmruta, ja, ibland ett hörn av varje filmruta, har ett så genomtänkt och häftigt bildspråk.

FAKTA

Micmacs

Regi Jean-Pierre Jeunet, med Dany Boon, Andre Dussollier, Dominique Pinon, Julie Ferrier.