Mitt liv som hund – på lugnande

Honung

FILM
Rörande magnifik. Foto: NONSTOP ENTERTAINMENT

DRAMA Hyllade turkiske regissören Semih Kaplanoglu sluter här sin symboliska kostcirkel och serverar oss ”Honung” – sista delen i den gripande trilogin om karaktären Yusuf. Efter att ha skildrat vuxenlivet i ”Ägg ”(2007) och tonårstiden i ”Mjölk” (2008) handlar det nu om Yusuf som barn. En stammande sexåring som lever tillsammans med sina föräldrar på en bergssluttning i nordöstra Turkiet. Introvert och mobbad i skolan blir relationen till pappan central. Hos honom, bland familjens biodlingar i den trolska, metaforiskt laddade skogen, känner sig Yusuf trygg. Tills allt en dag ställs på ända.

Dramaturgin byggs upp med långa, eftertänksamma tagningar, få kameraåkningar och sparsam dialog. Samtidigt som vissa av de mest stillsamma scenerna får mig att vilja skrika ”Bryt, nästa!” så går det inte att värja sig mot Bora Altas uttrycksfulla ögon. Hans gestaltning av lille Yusuf och dennes små livsbetraktelser är rörande magnifik. Och i sina finaste stunder blir resultatet en turkisk ”Mitt liv som hund”. Fast på lugnande medel.

ARTIKELN HANDLAR OM