di Caprio fick potatisnäsa

NÖJE

När jag och min manlige kollega passerade Nôtre Dame, reste sig en man från en tältstol. Med ett brett leende tittade han beundrande på mitt ressällskap:

’”You arrrrre a moviestarrrr?”’

Jag var just på väg att slå mig på knäna och häva upp ett flatskratt, när jag såg att min kollega strålade ikapp med sin Rolex.

’”No, I am not’”, log han mot den lille mannen, som tog små krumsprång i sin glädje över att smickret hade slagit så väl ut.

’”Yezzz, you arrrrre! You arrrre Leonarrrrdo di Caprrrio!”

Eftersom min kollega är van att liknas vid Titanic-stjärnan, förstod han vem konstnären menade.

’”No, I am not”, vidhöll han med uppenbar falsk blygsamhet.

’”You look like ’im! Zzzame hairrrr, zzzame looks.’”

Det var svårt att säga vem som var ivrigast när de båda drog sig lite avsides för att mannen, inte helt oväntat, skulle rita en karikatyr av min kollega.

Jag stod kvar i stum häpnad. Jag, eller vilken annan kvinna som helst, hade inte lapat i oss smickret utan börjat leta baktankar och dolda motiv. Kvinnor gör så även med uppriktiga komplimanger. Men min kollega trodde också tidigare på dagen att en fransman med polaroidkamera, ville ta en bild på oss för att ha i sitt privata fotoalbum eftersom vi var så snygga – inte för att han sedan skulle kunna sälja fotot dyrt till de dumma turisterna.

En kvart senare var den lille karikatyrtecknaren klar med sitt mästerverk. Min kollega hade fått en panna som reste sig likt Nôtre Dames torn mot himlen och en haka som var längre än en Skogaholmslimpa. Mitt i ansiktet hade karikatyrtecknaren ritat en stor bakpotatis istället för näsa. Min kollegas solskenshumör var som bortblåst.

”This is not Leonardo di Caprio”, mulnade han. ”This is the elephant man!”

Trots ivrigt prutande på den fina karikatyren, vägrade min kollega erkänna någon likhet med karikatyrens drag.

”It izzzz zuppozed to be a funny picturrrre”, gnällde den lilla fransmannen i ett sista försök att förklara finessen med karikatyrer.

”This”, mullrade min kollega, ”is not funny at all.”

Sedan vände han på klacken och lämnade tecknaren och elefantmannen åt sina öden.