Graffitin är här för att stanna

NÖJE

Storstadsbor har ofta svårt att förstå varför folk från småstäder inte flyttar därifrån.

Men oftast är svaret att vi är lika hemmakära som alla andra. Infinite Mass-Rodde bor kvar i Rinkeby, Ken i Hässelby, DJ Sleepy representerar Birkastan (att han ändå lyckades bli Hammarbyare får vi väl tacka Petter för). Själv lämnar jag inte Katarina-Sofia på Södermalm i första taget.

En av mina favoriter är Östgötagatans backe. Med reggaebutiken Ablaze och soulsamlarnas Record mania, cafét Hugos och den numera ökända streetwear-butiken Highlight. Bakom disken finns graffititidningar och sprayfärgkartor.

Graffiti har återigen hamnat i blåsväder.

Just det, återigen. Graffiti can't be stopped.

Graffiti är här för att stanna. Precis som jazz, rock'n'roll och hiphop. Skillnaden är att Graffiti oftast målas på offentliga platser, vilket är illegalt. Därmed svårt att tjäna några pengar på. Man kan helt enkelt inte sätta en etikett där det står ”Parental Guidance” och sedan med rent samvete sälja det.

Graffiti har med åren vuxit och har lika många tolkningar som hiphopmusiken har i dag. Graffitiutövare kommer lika lite överens om vad som är "äkta" graffiti.

Somliga anser att tagen, signaturen med svart text, som bombas överallt, är själva grundpelaren. Andra menar att det bara är klotter och att det är målningarna som är Graffiti.

Men som i alla folkrörelser finns det alltid några rötägg som förstör för alla andra. Fotbollsklackar är det mest uppenbara, men inom graffitikulturen finns de tyvärr också. De med våldstendenser som inte drar sig för att använda medhavda baseballträn och dylikt.

Men när Babylon, i detta fall, representerat av kulturborgarrådet Birgitta Rydell och SL, fortsätter att se på graffitikulturen i sig som någonting farligt som de kan utrota, får de inte bara graffitimålarna mot sig utan även hela den svenska hiphop-kulturen.

Även om hiphopmusiken och graffitin inte är nära varandra i dag, finns fortfarande hjärtat kvar hos varandra.

För i stället en konstruktiv dialog med graffitimålarna, så att de själva kan få bort rötäggen.

Graffitimålare är visserligen ingen organisation likt supporterklubbarna, men de har sina forum och mötesplatser.

Därmed borde Babylon se ställen som min kvartersbutik som en tillgång och inte tvärtom.