Dricks-shittet gav mig mardrömmar

NÖJE

NEW YORK

Kan du klippa dig här, kan du klippa dig överallt.

Som Frank Sinatra inte sjunger.

Men så är det.

Efter att i diverse stadier av panik ha betalat 57 dollar (540 spänn) i dricks för att få fyra väskor - visserligen mycket, mycket tunga väskor - från en gul taxi till hotellrummet på Gramercy Park, mindes jag vikten av att alltid ha ett stort antal endollarsedlar i fickan.

Nu körde bell-kaptenen visserligen tricket att först låta en dvärg bära väskorna från taxin till lobbyn, och en annan dvärg väskorna från lobbyn till rummet.

Men ändå. De där 34-kilosväskorna borde landat på mitt rum för max 20 dollar.

Alla ska ha dricks här.

Eller, inte alla.

På McDonalds ger man ingen dricks, och inte på tvätten eller på andra ställen med kassapersonal.

Men nästan överallt annars.

Till exempel toalettmannen på finkrogen. Eller delivery-killen från pizzerian. Eller polacken som lagar ugnen i lägenheten.

Fast hur mycket?

Ja, det är det som är själva grejen, själva pressen. Det slutar med att dollarsedlarna visslar iväg för att de inte ska tycka att man är en dumsnål tysk turist.

På vissa restauranger, till exempel legendariska Elaine"s, lägger de på 15 procent själva för att de tror att man är en dumsnål tysk turist.

Då blir man sur och säger att jag är ingen dumsnål tysk turist som inte vet att serveringspersonal alltid, alltid - utan undantag (inte ens när en servitör hällde en halv flaska rödvin i mitt knä en gång) - ska ha 15 procent på notan.

Hela dricks-shittet gjorde att jag inte pallade att gå till frisören. Har haft återkommande mardrömmar om ett tidigare besök då jag glömde att titta mig i spegeln av nervositet över vad shampoobruden skulle ha, vad frissan skulle ha och vad eventuellt nån hårsopare (nävars) skulle ha.

Men i går såg jag ut som en toalettborste och rusade in på första bästa ställe där det stod "Barbershop" och" ja, alltså, det måste ha varit "Dolda kameran", det var inte klokt. Han tappade kammen fyra gånger. Han hade handsvett. Han klippte snett. Han hade en sjukt ful frisyr.

- Men vad fint! sa jag och sprang hem med blicken rakt ner i backen (hade det varit en film med Leslie Nielsen hade aktivistbruden på gatan som käckt frågade "har du en minut för Greenpeace" fått en smäll på käften) och klippte om mig själv.

Och dricksen?

Alldeles, alldeles för mycket, givetvis.

Men det värsta är att jag inte vågade mig ut och se Solomon Burke på Joe"s pub på kvällen.

Före detta superagenten Mike Ovitz skyller sina senaste fiaskon i Hollywood på "bögmaffian". Visst. Som leds av en drag queen med namnet Donna Corleone.

Skriver Entertainment Weekly, som gör världens roligaste innelista.

Men roligast är ändå Monty Python-mannen John Cleese, typ två meter lång och väldigt brittisk. Han säger om sin roll som teknikexperten "Q" i kommande James Bond-filmen:

- Jag funderade på att spela honom som en kort kines.

Som en kort kines!

ARTIKELN HANDLAR OM