Filmerna konkurrerar ut varandra

NÖJE

Det är kris i svensk film.

Publiken kommer inte. För många dåliga filmer. För många filmer.

Sprid premiärerna bättre.

Säsongen för svenska biofilmer tar slut nu. Inga fler spelfilmer får premiär förrän i höst, bara sommarens action "Beck - skarpt läge". De svenska premiärerna klumpas ihop. Alldeles för många i februari-mars. Alldeles för många i september-oktober.

De konkurrerar ut varandra. Dåliga och sevärda.

För många dåliga. Bolagen släpper ut för mycket svensk film på bio.

Som helgens nykomlingar. "Kill your darlings" fick begripligt nog inget stöd från Svenska filminstitutet. "Tjocktjuven" är inte bra. Regissören har tidigare gjort reklamfilm.

"Lilla Jönssonligan och stjärnkuppen" är inte bra. Regissören har tidigare gjort reklamfilm.

Man lär sig säkert mycket av att göra reklamfilm. Men kanske inte just att göra bra långfilm.

Det är förstås rätt att många filmare får chansen. Att det görs mycket svensk film. Men de senaste åren har det gjorts för många långfilmer. De slår ut varandra.

Förra året blev det sämsta i den svenska biohistorien. Hittills i år är det endast "Heartbreak hotel" som slår förra årets mest sedda, "Pistvakt" som bara hade 275000 besökare.

Mycket försvinner snabbt. På goda grunder.

Allt måste inte få biopremiär. Fler filmer skulle kunna ges ut direkt för den växande dvd-marknaden när de inte håller.

Filmer på bio borde spridas jämnare över året. Satsa på färre svenska biopremiärer och ge filmerna utrymme istället för att knuffa undan varandra. 2006 startade med tio svenska premiärer på åtta veckor. För mycket, för tätt.

Det behövs starkare manus. Färre filmer som får mer resurser.

Vi behöver svensk film. Bättre svensk film.

Jens Peterson

ARTIKELN HANDLAR OM