Tidal – den nya vinylskivan?

Markus Larsson: Streamingkriget börjar på riktigt när Apple ger sig in på marknaden

1 av 3
STJÄRNSPÄCKAT Artisterna radade upp sig på scenen ­under Tidals presskonferens.
NÖJE

Lugna ner er nu.

Chilla.

Det kan visa sig att Tidal bara är en vinylskiva för den strömmade generationen.

I går stod ett gäng mångmiljonärer på en scen i New York och pratade lite om den gamla musiktjänsten Wimp Hi Fi.

Det var allt.

Med tanke på reaktionerna skulle man kanske tro att revolutionen startar med en bild på Tidals ägare Jay-Z och en hashtagg.
 

Men även om samtiden är osunt besatt av framgång, rikedom och kända ansikten är vi inte där ännu.

Jag överdriver dessutom en smula. Tidal är inte riktigt samma sak som Wimp Hi Fi. Tidal profilerar sig ännu mer på videor, däribland en exklusiv film av Daft Punk som finns på Youtube, spellistor där Beyoncé listar sina festivalfavoriter och en tuffare image. 

Principen är dock densamma: tjänsten erbjuder bättre ljud och ett innehåll som redigeras hårdare och presenteras mer aktivt av redaktörer och kändisar.

Men problemet kvarstår – bryr sig verkligen majoriteten om bra ljud i dag? Kan formatet "lossless" bli lika populärt på exempelvis skolgården som, säg, Snapchat? Speciellt med tanke på att det över huvud taget är svårt att höra skillnaden utan att investera i dyra hörlurar och avancerade högtalare.

Dessutom är Tidals normala tjänst för 99 kronor i månaden – hi-fi-alternativet kostar dubbelt så mycket – i stort sett snarlik Spotify. Med den viktiga detaljen att Tidal saknar en gratisversion.

Risken finns att Tidal paradoxalt nog bara blir en analog idé i en digital värld. En angelägenhet för ett, i sammanhanget, fåtal specialintresserade entusiaster, precis som vinylskivan. Entusiaster som även inte behöver några tips från Coldplay för att hitta ny musik – de vet redan var de ska leta.

Det kan vara så att större och okomprimerad ljudkvalitet, likt trattgrammofonen, tillhör en annan tid. Det billigaste och mest användarvänliga alternativet vinner ändå.
 

En fin idé med Tidal är att artister och upphovsmän ska få bättre ersättning för sin musik. Men tills motsatsen bevisas gäller det nog främst för Taylor Swift. Mindre aktörer riskerar att få leva med pissigare kontrakt.

"Hotet" om att vissa megastjärnor släpper sitt material exklusivt för Tidal ska också tas med en nypa salt och lite cayennepeppar. Visst spelar scenariot roll, men det är oklart hur länge de i så fall tänker vara exklusiva för Tidal. En vecka? En månad? Och oavsett vilket: de populäraste artisterna kommer alltid att välja den största spelaren på marknaden.

Därför kan det vara värt att chilla lite och vänta in Apple. Först då börjar streamingkriget på riktigt.

Vissa har säkert missat det, men Apple är fortfarande större än ett pr-jippo med Rihanna och Kanye West.

När det företaget brakar in på den strömmade marknaden kommer Jay-Z antagligen att ha ungefär 99 problem.

Och Tidal kan definitivt vara ett av dem.

För bästa nöjeskollen - följ Nöjesbladet på Facebook och bli helt otroligt allmänbildad på kuppen

ARTIKELN HANDLAR OM