AC/DC får mig att vilja hytta med knytnäven

Per Bjurman.
NÖJE

NEW YORK. Hösten börjar komma, hit också.

Så nu får man inte ha ljusa kläder längre.

Men det gör ju inget när hela tillvaron ändå bara är en enda lång uppladdning inför AC/DC:s världspremiär i Pennsylvania.

Det kanske är lika hemma i Sverige, jag vet inte riktigt, men här lyder regeln:

Efter Labor Day – en liten amerikansk helg i början av september som markerar sommarens död – ska man hänga in ljusa kavajer och byxor i garderoben.

Lite trist, tycker jag. Till skillnad från i yngre dagar, när grannarna enligt en mig närstående bankkassörska trodde att vi hade sorg varje gång jag hängde tvätt, gillar jag lättare färger i?dag. Jag har till exempel en vit kavaj som?…?ja, jag vet väl inte om jag kan säga att jag passar i den. Jag har en distinkt känsla av att jag inte riktigt passar i nånting. Men jag gillar den som ett barn gillar sin bästa leksak och tanken på att den inte ska få hänga med till Elaine’s förrän framåt april känns rätt nedslående.

Fast som sagt: Den här hösten är det lätt att hålla på etiketten.

AC/DC återvänder efter åtta tysta år och då bara måste man ju vara – just det: back in black.

Den fantastiska nyheten kom i veckan. Albumet ”Black ice” kommer 20 oktober och åtta dagar senare står Angus på scenen i Wilkes-Barre i västra Pennsylvania.

Så rasande kul. Det finns live-akter som i emotionell och – verkligen! – intellektuell mening ger mer än AC/DC, men det finns inget som är roligare än att se, inget som kittlar ens barnsligaste instinkter lika intensivt och inget som lockar till lika hejdlöst hyttande med knuten näve ovanför huvudet.

Inget begår lika svårt våld på ens trumhinnor heller, men det får man ta.

Så vi ses i Wilkes-Barre då.

Kritiken är rätt brutal, i alla fall i New York-tidningarna, men jag vill ändå se Pacino och DeNiro i ”Righteous kill”. Det är ju dom – och trailern ser faktiskt väldigt bra ut. Däremot känns bröderna Coens ”Burn after reading” alldeles för mycket bröderna Coen.

Man kan gå omkring och fundera över hur det kommer sig att amerikaner alltid har skor på sig inomhus. Sen sparkar man lilltån i ett stolsben och inser plötsligt vilken briljant tradition det är.

Jäklar vilket grymt skägg han hade i säsongspremiären av ”Entourage”, Vinnie Chase.

”NU börjar 21:a århundradet”, lyder budskapet på Esquries 75-årsjubileumsnummer.

Attityd, det.

FAKTA

Orsaker till extas

Johnny Drama (Entourage-hjälten)

Matt Taibbi (Rolling Stone-

skribent)

Brian Wilson – Good kind of love (cd-spår)

ARTIKELN HANDLAR OM