Krisåtgärder på SVT – efter Mello-skandalen

Nöjesbladet avslöjar: En tredjedel av Melodifestivalens medarbetare har upplevt kränkningar på arbetsplatsen

avTorbjörn Ek

Illa behandlade kollegor, olämpligt språkbruk och tystnadskultur – det vittnar Melodifestivalens medarbetare om i SVT:s utvärdering.

Nu tar kanalen till flera krisåtgärder inför nästa års tävling.

– Som ansvarig arbetsledare vill jag ha nolltolerans för kränkande beteende i projektet och vi kommer att arbeta än mer ingående med detta kommande år, säger Melodifestivalens projektledare Anette Helenius via mejl.

En av tre av de som arbetade med årets Melodifestivalen har upplevt att medarbetare vid ett eller flera tillfällen blivit illa behandlade, enligt ett internt mejl som Nöjesbladet har tagit del av.

Ännu fler, 38 procent, tar varken inte helt eller delvis avstånd från påståendet ”Jag har vid ett eller flera tillfällen upplevt en jargong eller språkbruk som man anser inte är okej på en arbetsplats” i den medarbetarundersökning som SVT genomfört efter Melodifestivalens final.

Kränkningar

Nöjesbladet har under vintern och våren i flera artiklar kunnat avslöja missförhållanden i arbetsmiljön och anklagelser om mobbning bakom kulisserna på SVT:s största tv-program.

Efter Mello-finalen valde SVT att skicka ut en medarbetarundersökning till de omkring 200 personer som arbetat med Melodifestivalen, antingen som anställda eller frilansar hos SVT, eller hos produktionsbolagen Live Nation och Blixten & Co.

Nöjesbladet kan nu avslöja delar av resultatet efter att ha tagit del av ett internt mejl som Melodifestivalens projektledare Anette Helenius har skickat ut till medarbetarna om undersökningen.

Totalt svarade ungefär hälften, 97 personer, på SVT:s enkät och siffrorna är en skräckläsning.

Fastän 94 procent av medarbetarna helt eller delvis känt sig inkluderade ”i gemenskapen på Melodifestivalen 2019”, svarar bara 66 procent att de helt eller delvis tar avstånd från påståendet att: ”jag har upplevt att medarbetare vid ett eller flera tillfällen har blivit behandlade på ett sätt som man anser inte är okej på arbetsplats".

1 av 2 | Foto: ROBIN LORENTZ-ALLARD
Anette Helenius.

Krisåtgärder

Därför listar Melodifestivalens projektledare flera krisåtgärder inför nästa års Melodifestival:

Arbetsbeskrivningar och ansvarsfördelningar ska ses över och tydliggöras.

Arbeta ännu tätare och med större transparens mellan arbetsgrupperna, inom redaktionen, inom teamet och mellan de samarbetande bolaget.

En extra arbetsmiljöworkshop sätts in för redaktionen inför nästa år, som anses ha haft störst problem. Sådana workshops kommer också fortsätta hållas för personer med nyckelfunktioner inom de tre bolagen.

Fördelningen av arbetsbelastning och återhämtning ska förbättras.

Tystnadskultur

Melodifestivalens ledning ska också arbeta för att minska det som Anette Helenius kallar för ”tystnadskultur” för att få medarbetare att våga slå larm:

”Tystnadskultur är aldrig ok och vi kan bara acceptera nolltolerans för jargong, språkbud eller kränkande beteenden. Vi kommer se vilka möjligheter vi kan öppna upp för transparens, att våga säga till. Men här finns också ett kollektivt ansvar att stötta sina kollegor”, skriver Anette Helenius i mejlet.

När Nöjesbladet söker Anette Helenius väljer hon att svara via mejl:

Så många som en tredjedel eller fler har inte tagit helt eller delvis avstånd från påståenden om att man sett kollegor behandlas illa eller fått utstå olämplig jargong och språkbruk. Det låter som väldigt många, vad säger du om det?

– Bara för att få alla siffror helt rätt. Det är en tredjedel av de som svarat på enkäten. Det vill säga en tredjedel av halva teamet det vill säga knappt 15 procent som helt eller delvis inte håller med om påståendet.

”Vill ha nolltolerans”

Vad har du som Melodifestivalens högsta chef för ansvar för att tystnadskulturen har kunnat uppstå och hur ska du arbeta för att komma till rätta med det här?

– Frågan ställdes för att jag som ansvarig ville veta om det funnits tendenser till tystnadskultur i projektet så att vi inför nästa år ska kunna agera och ändra på detta. Som ansvarig arbetsledare vill jag ha nolltolerans för kränkande beteende i projektet och vi kommer att arbeta än mer ingående med detta kommande år, säger Anette Helenius.

ARTIKELN HANDLAR OM