The Sounds fixar en hitfest

avMarcus Grahn

Men det är låtarna från nya skivan som slår hårdast

1 av 4

Det nya är bäst, men det gamla gillar flest.

The Sounds gör som de brukar: styr upp en liten hitfest.

Det har slaktats ganska ­illa, The Sounds femte album ”Weekend”. När det släpptes förra veckan fick det två små plus i Aftonbladet.

Ändå är det låtarna från den som slår hårdast i kväll. Inte framför scenen, men i kroppen.

Karatehamrar

Är det för att ”Living in America” och ”Hit me!” är en sliten, given inledning? För att laddningen i ”Seven days a week”, ”Tony the beat” och ”No one sleeps when I’m awake” börjar gå ur?

Det där är hits som bildar ett ­impon- ­erande best ­of-cv. Det sträcker sig över 80 minuter, i en konsert vars klara syfte är att underhålla flest och mest.

Musiken får svaja, det ­verkar inte göra ­någonting: Jesper Anderberg karatehamrar på oskyldiga syntar, Johan Bengtsson stukar ­basen i ”4 songs & a fight”, alla ler åt alltihop.

Samtidigt som Maja Ivarsson ger ett mer inkluderande intryck än någonsin: leende och innerlig, vansinnig på skoj, med en röst som är perfekt (den ­banala ”Wish you were here”-texten får hon att ­faktiskt låta betydelsefull).

Två undantag

”Weekend” hade gärna fått ta större plats. ”Shake shake shake” och titel­spåret står som ­undantag i publikfavorit-­flödet.

Tillsammans med ”Outlaw”, som efter den ­trötta ”Rock ’n’ roll” låter The ­Hives-briljant akut.

ARTIKELN HANDLAR OM