Robert Plant

Plants och Krauss vackra återkomst

Av: 

Markus Larsson

Det dröjde 14 år innan Robert Plant och Alison Krauss spelade in en uppföljare till albumet ”Raising sand”.
Det dröjde 14 år innan Robert Plant och Alison Krauss spelade in en uppföljare till albumet ”Raising sand”.

MUSIK

ALBUM Det omaka paret fortsätter att spela in låtar som skapar känslan av att upptäcka folk- och countryhistorien på nytt.

Betyg: 4 av 5 plus
Robert Plant & Alison Krauss
Raise the roof
Warner

ROCK Det förra albumet ”Raising sand” visade hur nyckfull musikbranschen är.

Ingen gissade att det Robert Plant och Alison Krauss skulle sälja miljoner exemplar av sin första skiva tillsammans. Särskilt inte med tanke på att lejonhannen från Led Zeppelin och bluegrass-artisten från Illinois mestadels sjöng uråldriga country- och folkcovers.

”Raising sand” nominerades till fem amerikanska Grammys och vann allihop. Precis som ”Wrecking ball” med Emmylou Harris satte skivan en ny standard för americana.

Uppföljaren har dröjt i 14 år.

Då som nu får producenten T Bone Burnett musiken att sväva i ett spöklikt landskap någonstans mellan första säsongen av ”True detective” och öknen. Då som nu passar rösterna från två olika generationer ihop med omaka perfektion. Då som nu består musiken av covers. Enda undantaget är nyskrivna låten ”High and lonesome”.

Plants lågmälda och åldrande röst får åter igen skina i ett sammanhang som tillhör det bästa han gjort sedan trummisen bakom honom hette John Bonham.

Det är lika glädjande att duon fortsätter att lyfta fram relativt obskyra inspelningar av Calexico, The Everly Brothers och Lucinda Williams i stället för de mest uppenbara klassikerna.

Här får flera av dem dessutom ett nytt och vackert liv.

Calexicos ”Quattro (world drifts in)” var låten som fick Alison Krauss att vilja spela in skivan. Den fick henne att tro på att det skulle fungera igen, efter alla år.

Men Merle Haggards och Dean Holloways ”Going where the lonely go” måste också nämnas.

Plant och Krauss sjunger den så ömt att rösterna knappt får ett ensamt stearinljus att fladdra till.

BÄSTA SPÅR: ”Quattro (world drifts in)” och ”Going where the lonely go”.


LÄS FLER SKIVRECENSIONER HÄR!


LÄS ÄLDRE SKIVRECENSIONER HÄR!


Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik

ANNONS

Nu kan du fynda det populäraste modet med upp till 70% rabatt hos Bubbleroom!

Extern länk från Bubbleroom

Gå till rean

Publisert:

LÄS VIDARE

Ett farväl som visar varför Abba var bäst

ÄMNEN I ARTIKELN

Robert Plant

Musik

Musikrecensioner

Skivrecensioner