Ulf Lundell bjuder på julefrid och rock’n’roll

avHåkan Steen

Publicerad:
1 av 3 | Foto: Peter Wixtröm
Ulf Lundell och hans band sjuder på Berns.

KONSERT Ulf Lundell bjuder in till intim julkonsert och det blir kanske inte så mycket glitter och glögg. Men desto mer rock’n’roll.

Framför allt levererar han några väldigt välbehövliga strimmor av ljus i en mörk tid.


Ulf Lundell
Plats: Berns, Stockholm. Publik: 1200 (utsålt). Längd: Näst intill tre timmar. Bäst: ”Förlorad värld”, ”Av himlen sänd” och allsången i ”Öppna landskap”. Sämst: Känns trist att gnälla på något i kväll.


För att vara någon med ett så dokumenterat komplicerat förhållande till den stundande helgen som Ulf Lundell är det icke desto mindre så att den nyblivne 70-åringen hör till de stora svenska julskildrarna i modern tid.

När jag letar på Spotify hittar jag en utmärkt Lundell-spellista med hela 32 låtar kopplade till julen.

I år väljer Lundell att vaka in högtiden med två kvällar på Berns. Det låg på något sätt i luften efter den inspirerade turnén i somras, han och bandet behövde rocka lite till.

Men det första Orminge-barden gör när han kliver in på scenen är att hålla en lång monolog om Stockholm kontra landet, om Alliansens privatiseringar, kaoset kring Nya Karolinska och att Sverigedemokraterna enligt mätningarna nu är landets största parti (”Hur fan gick det till?”).

Det är emellertid inte därför han är här. Om kvällen handlar om något är det att ingjuta hopp och i värme den här kvällen när vintern är som mörkast.

Och det lyckas han utomordentligt med. Nya fina julsingeln ”Stockholm i december” får inleda, en Springsteen-rusig ”Ut i kväll” får kvällen på fötter och när Lundell ber publiken om hjälp med att ta tillbaka ”Öppna landskap” från högerextremisterna, med texten på backdropen, händer något i den dånande allsången.

Det är som att publiken kommer samman och efter det kan Lundell och hans vid det här laget synnerligen väl ihopspelade band bara rulla vidare på stämningen i lokalen. Vi får en majestätisk ”Senare år”, en partyglad ”Förlorad värld” och en jublande ”Gå ut och var glad” med Marcus Olsson på minst sagt yster sax. För att inte tala om den intima ”Av himlen sänd”, där det talade partiet om julaftonsfrid drabbar extra mycket en kväll som den här.

Konserten utvecklar sig till en nästan tre timmar lång, passionerad afton med en patosladdad artist som inte bara lyckas leverera hela bredden i sitt artisteri utan även visar att han fortfarande verkligen vill något.

Det känns sannerligen välgörande.

Ni som ska se det här i kväll är bara att gratulera.


Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik


Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM