Örnen har landat

Publicerad:
Uppdaterad:

Eagle-Eye Cherry om uppbrottet, vändningen och nya kärleken

Foto: Börje Thuresson
Inte för att man ska göra sig lustig över folk, men Örn-Öga Körsbär är ett väldigt roligt namn när man översätter det.

Tre års turnerande tog ut sin rätt. När Eagle-Eye Cherry äntligen kom hem hade flickvännen Helena af Sandeberg tömt garderoberna och stuckit. För Puls berättar han nu om det svåra uppbrottet, vändningen - och den nya kärleken Sofia.

Han skulle ju bara släppa en liten skiva på ett litet skivbolag i lilla Sverige.

Efter utbildning och ströjobb i New York - med ett ytterst aktivt nattliv bland världens hippaste klubbmänniskor - tyckte Eagle-Eye Cherry och flickvännen Helena af Sandeberg att det var dags att flytta hem.

Plötsligt infann sig lugnet och kreativiteten flödade. På senhösten 1997 släpptes den första singeln, en fyra-ackords-dänga med "viss hitpotential".

I dag är Eagle-Eye rätt trött på "Save tonight".

- Det är den sista låten vi i bandet repeterar. Och vi gör det för att vi måste. Men fan, man blir ju glad när man spelar den eftersom publiken blir så jäkla glad. Och så är man tacksam för vad den har gjort för mig, säger Eagle-Eye Cherry.

Kort resumé: "Save tonight" var den mest spelade låten i amerikansk radio under 1999. Debutskivan "Desireless" sålde i fyra miljoner exemplar världen över. Eagle-Eye Cherry blev en världsstjärna och ekonomiskt oberoende.

För resten av sitt liv.

- Svenska skattegubbarna har tagit så det räcker och är nog rätt nöjda. Men jag har sålt ett antal miljoner plattor och skrev en låt på Santanas platta. Så om jag inte hade pengar skulle jag vara en idiot.

Skulle du kunna softa i resten av ditt liv och klara dig bra ändå?

- Ja, jag skulle kunna sluta jobba och ha ett trevligt liv. Om jag skulle köpa ett hus på Rivieran och fortsätta bo i min lägenhet på Söder så skulle det vara lugnt. Det känns skönt. Men det är så kul att stå på scen, det är det som gäller.

Suget efter att resa ut och spela har kommit tillbaka.

Men det tog tid.

Efter debutskivan var Eagle-Eye i stort sätt konstant på resande fot. Turnéer, promotionresor, inspelningar, radioturnéer, skivsigneringar och konserter avlöste varandra.

Hotelldöden var vardag och privatlivet satt på undantag.

- Privat-vadå? Jaha, privatliv, det ja. Nej, att vara ute så mycket som jag var är som att sitta i fängelse. När man kommer hem blir folk lite chockade. "Är du ute? Fan jag trodde du satt inne fortfarande." Man får börja om hela tiden.

Den största smällen kom 2001. Eagle-Eye Cherry kom hem och skulle för första gången på flera år vara ledig i några månader.

- Jag anade att nåt var på gång men när jag såg att garderoben var tom så slog det till i huvudet. Det var slut. När jag äntligen kom hem så hade hon dragit. Det var jättejobbigt och skittrist.

Hur tog du dig igenom det?

- Det var mörkt, väldigt mörkt då. Det var tungt. Jag drog till London, hem till syrran (Neneh), och det hjälpte lite. Sen gör man som de flesta killar - man drar ut på stan och festar mycket, vill inte ta tag i allt.

Men tiden hann ikapp honom. Han flydde till New York för att få tid för sig själv. Han pratade med gamla vänner som inte var kopplade till Stockholm. Skrev låtar. Pratade med familjen.

I dag har han analyserat vad som gick fel, varför det åtta år långa förhållandet med Helena af Sandeberg tog slut - och försökt dra lärdom av det.

- Vi jobbade som fan båda två. Jag var borta och Helena kunde inte komma och hälsa på mig. Men vi levde våra drömmar och jag fick en sån chans med "Save tonight" att det bara var att köra på. Jag kunde inte gjort det på något annat sätt.

- I längden var det viktigt för oss båda att gå igenom det här. Vi var ju väldigt unga när vi träffades. Det var dags att kolla sig själv och ta itu med sig själv. Ingen är perfekt. Jag har växt. Jag har blivit en bättre person av upplevelsen. Mognat.

På vilket sätt?

- Jag är bättre på uttrycka vad jag känner. Det är nåt killar över lag har svårt med - att kommunicera. De misstag jag gjort kommer jag inte att göra igen.

I dag är Helena en god vän. De hörs lite då och då och det finns ingen bitterhet mellan dem.

Och Eagle-Eye har funnit kärleken igen. Han gjorde det där han minst anade det - nära sin lilla uppväxtort i Skåne.

- Hon heter Sofia. För ett år sen var jag på en fest i Malmö med gamla barndomsvänner. Och så var hon bara där. Här åker man världen runt så hamnar man hemma på vischan och träffar en tjej. Det bådar gott. Det känns jävligt häftigt faktiskt, något man kan berätta för barnbarnen.

Barnbarn ja. För att få det behöver man först barn. Och under intervjun kommer Eagle-Eye Cherry in på ämnet flera gånger.

Suget finns där, frågan är bara när det är dags.

- Jag vete fan när. Men familj är viktigt för mig, det är det enda i det här livet som känns på riktigt. Jag ser fram emot det men det är svårt att balansera med det här jobbet. Så det är ingen brådska.

Och nu är det upp till bevis - både när det gäller privatlivet och karriären.

I dagarna släpper han sitt tredje album, "Sub rosa".

- Det är det mest gedigna albumet jag gjort. Nu gäller det att få folk att känna till det sen är det upp till dem att köpa det eller inte. Men jag är mycket nöjd.

Samtidigt är väskan åter packad, snurrandet är igång igen. Nu är han uppe i en omfattande promotionturné i Europa. Sedan väntar den extremt krävande USA-marknaden om några månader.

Förhållandet kommer att prövas på allvar.

- Men nu har jag lärt mig mer och Sofia är cool med hur mitt liv ser ut. Jag tror och hoppas att det kommer att hålla.

ARKIV: EAGLE-EYE CHERRY

Eagle-Eye Cherrys 10 favoritskivor

Klas Lindberg

Publicerad: