Modig uppföljare av vår nye soulkonung

avPer Magnusson

MUSIK

Så många får Oskar Linnros nya

POP Sedan Oskar Linnros lämnade hiphopduon Snook för en monumental solokarriär har den svenska soulpopkartan ritats om radikalt.

Hans två ex-partners Veronica Maggio och Daniel Adams-Ray har gett ut omsusade album, den förstnämnda med hjälp av Linnros penna och produktion. Även Timbuktu har lånat Linnros karakteristiska körer. Samtidigt har genrens tidigare förbisedda förgrundsfigur Orup suttit i ”X Factor”-juryn och den en gång så ensamma soulmannen Eric Gadd åter gjort pop på svenska, uttalat inspirerad av sin yngre adept.

Som en bitter eftersmak har vi även tvingats utstå så kallade ligghits, i vilka unga män med vidöppna gap rimmat om sina lustar.

Självklart ska Oskar Linnros varken belönas eller lastas för allt detta, men att påstå annat än att ”Vilja bli” var en inflytelserik debut vore en lögn.

Det missbrukade uttrycket ”det svåra andra albumet” kan utan tvekan appliceras på ”Klappar och slag”, som den 29-årige artisten själv beskriver som ett musikaliskt drama, regisserat honom själv och med ett omslag formgivet som en filmaffisch.

Det första som slår mig är hur musiken bär ekon av massor av svensk pop från då och nu. Jag tänker på Peter LeMarc, Deportees, Eric Gadd, Mauro Scocco, Ted Gärdestad, Weeping Willows, Kent, Bo Kaspers Orkester och Cornelis Vreeswijk.

”Klappar och slag” är ett modigt album. Det direkta tilltalet som Linnros har med sig från hiphopen finns kvar, viljan att hitta nya vägar framåt både i produktionerna och låtskrivandet likaså. Att bara döpa en sång till ”Stockholm”, när man har kallats tiotalets Orup, är djärvt.

Vad som saknas är debutens slagkraftiga refränger. Där ”Vilja bli” var direkt och insmickrande är uppföljaren snarare raffinerad och mångfacetterad.

Musiken är starkast när den tar ner tempot. ”Det är inte synd om dig” är allra finast och ”Från balkongen” är lysande i sin betongblandade romantik: ”En fotbollsplan vid ett järnvägsspår/jag var dömd till vad jag såg/men jag såg allting därifrån/från balkongen”.

Och något säger mig att ”Klappar och slag” är något av en sen blommare, precis som den här våren.

BÄSTA SPÅR: ”Det är inte synd om dig” är en naivt blåögd visa som skriver in sig i den svenska sångboken någonstans bredvid Ted Gärdestads ”Jag vill ha en egen måne”.

VISSTE DU ATT... barnmorskorna i Stockholm demonstrerade till senaste singeln ”Hur dom än”, något som välkomnas av Oskar Linnros. ”Vård, skola och omsorg ställer jag mig gärna bakom”, säger han i en intervju med Sonic.

LYSSNA OCKSÅ PÅ: Peter Moréns senaste soloalbum ”Pyramiden”. Smart popmusik på svenska i gränslandet mellan Gyllene Tiders ”Puls” och Göran Greiders ”Arbetarklassens återkomst”.

ARTIKELN HANDLAR OM