Alina Devecerskis ”Maraton” är glimrande och knallhård

avMarkus Larsson

MUSIK


Alina Devecerski - Maraton

1 av 3 | Foto: Ulf Höjer
Ingen nykomling Alina Devecerski må ha fått sitt stora genombrott i somras, men 29-åringen har försörjt sig som artist bra mycket längre än så.

POP ”Rat-ta-ta-ta-ra-ta-ta-ta-ratatatatatatatatatatatata ...”

Mot slutet av ”Krigar precis som du” börjar trummorna att rusa. Det går snabbare och snabbare och volymen blir högre och högre. Till slut står det en kulspruta och pepprar bakom Alina Devecerski.

Det är bara en liten knäpp detalj som får låten att skjuta rakt genom taket och nå geniala höjder. Och inom loppet av några låtar har musiken landat flera mil från ”Flytta på dig”.

”Flytta på dig”, ja.

Det är en av årets starkaste melodier. Alla som letar efter den svenska popmusikens centrum 2012 hamnar mitt bland de pulserande syntharna i Devecerskis genombrottslåt.

Den ungdomliga energin har precis gått ut skolan. Det är ett disco på ett studentflak. Om man bara lyssnar på ”Flytta på dig” är det lätt att tro att Alina inte får handla på Systembolaget ännu.

I själva verket är hon 29 och har i skymundan jobbat som låtskrivare och körat åt andra artister i tio år. Titeln ”Maraton” syftar på den långa vägen fram till debutalbumet.

Alina Devecerski bor i Sundbyberg, har rötter i Serbien och däckades av r’n’b och hiphop när hon växte upp. Hon lyssnade på Aaliyah och lärde sig koreografin i musikvideor med TLC utantill.

I dag kan det vara svårt att höra just de influenserna i musiken. Ibland låter det som om Broder Daniel river en klubbscen, fast de använder datorer och synthar i stället för gitarrer.

Det är glimrande och knallhård elektronisk pop som skallar lyssnaren som en huligan. Precis som förebilderna i Nirvana – Alina upptäckte dem för tre år sedan – växlar hon mellan naiva utbrott (”I kväll skiter jag i allt”) och sammanbrott (”De e dark nu”).

Varje decennium brukar ha ett sound. Det har hittills varit svårt att hitta en stil som naglar fast 2000-talet. Men tack vare den gränslösa elektroniska popmusik som på olika sätt representeras av exempelvis Icona Pop, Rebecca & Fiona, Maskinen, Oskar Linnros, Daniel Adams-Ray, Veronica Maggio och Alina Devecerski börjar bilden kanske klarna.

Oddset för att ”Maraton” blir en viktig tidsmarkör är lågt.

ARTIKELN HANDLAR OM