Trist julskiva värdig hissen på varuhuset

MUSIK

Så bra är Mary J Bliges glittriga A Mary christmas

R’N’B Namnet är skräddarsytt för julskivor. Var och varannan amerikansk psalm kan bli en munter ordlek om ”merry” byts mot ”Mary”.

Ni fattar? Hah? Hah? En liten dröm för formgivare som bor i USA:s motsvarighet till Göteborg.

Mary J Blige är en av de mest respekterade och hyllade och framgångsrika r’n’b-artisterna i modern tid. Alla skivor hon släppte mellan 1992 och 2001, från ”What’s the 411” till ”No more drama”, är obligatorisk lyssning.

Den som glömmer att lämna in sin uppsats om ”A Mary christmas” får dock inte kvarsittning. Det finns, för att vara Mary J Blige, väldigt lite att prata om här.

Det verkar följa en massa oskrivna regler med julskivor. En av de viktigaste är att musiken helst ska slås in i bomull och försiktigt ”dutta” publikens öron. Det ska inte skava och göra ont någonstans. Och när det gäller amerikanska jul­album måste tydligen ”Have yourself a merry little Christmas” och ”The Christmas song (chestnuts roasting on an open fire)” ingå varje gång.

Inget större fel på Marys versioner. Produktionen är lika rik som några av skivans gästartister, exempelvis Barbra Streisand och Marc Anthony. Arrangemangen glittrar som julgranen på Rockefeller Center i New York.

Men hon kunde ha valt hela andra och mer profana julklassiker och äntligen spelat in en modern uppföljare till de gamla julsouliga albumen på Stax Records som fortfarande saknas. Hellre Solomon Burkes ”Presents for Christmas” eller The Bands ”Christmas must be tonight” eller Mariah Careys ”All I want for Christmas is you” en gång till än den förbannade ”Little drummer boy”.

Men Mary J Blige kryssar lugnt i det sista alternativet och gör en skiva som – ”pa-po-po-pom-pom” – spinner i takt  med rulltrapporna och hissarna på varuhuset NK. Allt är lagom kristet och musikalreligiöst.

Åh, ”tack” för det.

Bästa spår: ”Mary, did you know”. 

ARTIKELN HANDLAR OM