Ingen skiva för morsgrisar

MUSIK

Per Bjurman: Hives nya är ett frustande odjur

Om två veckor får ni se till att låsa ordentligt om er ...

För då kommer nya, efterlängtade Hives-albumet "Tyrannosaurus Hives".

Och en tjuvlyssning visar att det, precis som titeln antyder, är ett frustande odjur Fagersta-kvintetten släpper loss.

Foto: KOMPROMISSLÖSA Hypen kring Pelle Almqvist och Hives verkar inte ha påverkat bandmedlemmarna - på den nya plattan finns inte ett spår av ängslan eller kompromissvilja, skriver Per Bjurman. Och att skivan bara är en dryg halvtimme lång och att nio låtar är kortare än tre minuter är våldsamt kaxigt. Och rasande stilfullt.

Det här är ingen recension.

Jag har bara smyglyssnat på årets viktigaste, mest emotsedda svenska rockalbum och avvaktar med ett mer genomgripande omdöme tills jag fått bättre grepp om det.

Redan nu kan dock följande meddelas:

Framgångarna och hypen har ingalunda tämjt The Hives. De väsnas lika oförväget som någonsin tidigare.

Den omfattande pressen utifrån verkar inte ha påverkat västmanlänningarna ett smack. Här finns inte ett spår av ängslan eller kompromissvilja.

En del nya, bitvis rätt udda influenser kan spåras - men Hives egenart är helt intakt.

Skivan klockar in på dryga halvtimmen! Nio låtar är kortare än tre minuter. Att i Hives situation göra något dylikt är " unheard of. Våldsamt kaxigt. Rasande stilfullt.

Så här låter de tolv numren:

1. Abra cadaver

En och en halv minuts tjurrusning till intro som direkt markerar: Det här är ingen skiva för morsgrisar.

2. Two-timing touch and broken bones

Skramlande garagerockrassel toppat med en refräng som lät klassisk redan när jag hörde den live i London här om veckan och nu faktiskt är en kär vän. Svår hitvarning.

3. Walk idiot walk

Hårdsvängande och underskattad singelbomb.

4. No pun intended

Iggy & The Stooges "I got a right" i mördande Fagersta-tappning.

5. A little more for little you

Korthuggen, new yorksk sak som Julian Casablancas i The Strokes kommer att bli avundsjuk på.

6. B is for Brutus

Som om Fagersta låg vid Stillahavskusten och Hives var samtida med The Trashmen. Surfin" Pelle?

7. See through head

Klassisk Hives-rock med lutning åt Cramps-hållet, vilket väl titeln också

talar för.

8. Diabolic scheme

Den omtalade "balladen". Funkade inget vidare live, men här låter den som en bisarr James Brown-hymn - inspelad hemma hos Kraftwerk i Düsseldorf. Pelle är helt sensationell.

9. Missing link

Stooges och AC/DC i hett möte i ett garage tillhörande nån jag gärna vill komma på namnet på men inte riktigt gör "

10. Love in plaster

Skruvad, ovanligt pop-

orienterad utflykt som bekräftar uppgiften att Devo gått het i västmanländska skivspelare senaste året.

11. Dead quote olympics

Varför spelade de inte denna i London? Det är ju en fantastisk punk-anthem med singa-a-long-refräng såna som Wreckless Eric och The Boys hade gett höftleder för.

12. Antidote

Karaktäristiskt tuff final med små fragment av "Sympathy for the

devil"-körer och elakt tuggande Vigilante-riff.

Per Bjurman