Skarpt skulpterad pop

MUSIK

Sonic Youth är roliga och coola

Rather ripped (rock)

Hur bär de sig åt? 21 album nu, och så är det nya ett av de allra bästa.

Jo, faktiskt. Jag gissade att förra ”Sonic nurse” blev så bra för att nye medlemmen Jim O’Rourke slutligen hittat rätt med all sin känsla för form.

Men nu har han hoppat av, Manhattans allra coolaste består åter av kärntruppen och levererar ett av sina i särklass mest kärnfulla album. Det här är Sonic Youths idé om pop, med låtar lika skarpt skulpterade som på de tidiga 90-talsplattorna ”Goo” och ”Dirty”.

Kim Gordon har knappt aldrig varit lika jublande melodisk som i inledande ”Reena” och Thurston Moores gitarrvindlingar i ”Incinerate” är ren njutning.

Indieideologerna behöver dock inte oroa sig. Sonic Youth befinner sig lika många galaxer från en sellout som någonsin. Det fräser och skriker även om ”Rather ripped”, hör bara Lee Ranaldos ”Rats”.

Och de är roliga! Inte minst Thurston, när han fyller texten till ”Or” med klyschiga rockjournalistfrågor. Som klassikern ”what comes first, the music or the words?”.

Bästa spår: ”Incinerate”.

Håkan Steen

ARTIKELN HANDLAR OM