Festen är minst lika viktig som musiken

MUSIK

Per Magnusson har varit på Lights

1 av 2 | Foto: Feststämning.

STOCKHOLM. Väldigt mycket är sig likt på Summerbursts syskonfestival Lights.

På scenen står två killar i svart t-tröja.

På golvet syns en fest som saknar motstycke i samtiden. 

På Tele 2 Arena är stämningen osvikligt Summerburstsk. Det dansas lika vilt, Instagram-fotas lika ihärdigt och hånglas lika hårt som i somras. Festen är minst lika viktig - om inte viktigare - än musiken. Intressant är också hur ”veven” blivit en så rutinmässigt inövad gest. Typexempel: en snubbe pratar i telefon med ryggen mot scenen och fistpumpar - fast liksom bara avmätt - med sin fria hand.

Mellan en scenkuliss av vita isberg står de belgiska bröderna med det Facebook-vänliga namnet Dmitri Vegas & Like Mike. Deras musik kan bäst beskrivas såhär: bra låt mynnar ut i ett pang-på-rödbetan-beat som är kul i tre sekunder. Precis som så många av sina kolleger kör de EDM-hits som Aviciis ”Wake me up” och Alessos OneRepublic-samarbete ”If I Lose myself” på repeat i ganska ospännande edits. 

Spannet av moves dj-duos har att röra sig med är ganska snävt. Armen i luften, båda armarna i luften eller - det mest maxade - stå på båset. Nause - Jacob Criborn och Leonard Scheja (Rebecca & Fiona-Rebeccas lillebror) - spelar ut hela registret. Deras musik spänner mellan spårad rave och superkomersiell house som kulminerar i hitsen ”Made of” och ”Hungry hearts”. Känslan är att de gör sitt livs konsert, de är strålande rakt igenom.   
Nause står ut i ett startfält som annars inte mått dåligt av en superstjärna till. I synnerhet då dragplåstret Tiësto valde att zoona ut som trött föredetting strax före midnatt. Och bland festivalens samtliga akter finns inte en enda tjej. Bara fjorton dudes. Det känns inte så fräscht.

Men Lights själva syfte - att återskapa euforin från Summerburst - är lika logisk som den är vacker. För det är ju precis det som är musikens osvikliga budskap: illusionen om en sommar, en fest, som aldrig är över.