Succé, Carola

1 av 2 | Foto: PETER VAN DEN BERG
ENSAM PÅ SCEN Carola inleder lite bräckligt, men efterhand blir rösten starkare. Och nerverna håller. Hon klarar förvandlingen från slagen arbetare till prostituerad och ängel.
MUSIK

LONDON

Jo, nerverna håller. Carola klarar sig bra i sin första kväll i Londons West End. Hennes roll i långköraren "Les Misérables" är inte störst, men hon har två minnesvärda sånger.

Och klarar förvandlingen från slagen arbetare till prostituerad och ängel.

Carola liknar Jeanne d"Arc i kort blont hår och vit skrud.

Carola spelar Fantine när "Les Misérables" sätts upp i konsertversion i Köpenhamn, Stockholm och Göteborg om en dryg månad.

Innan dess gör hon alltså rollen på riktigt i den riktiga uppsättningen som spelats i snart 17 år på samma teater i London.

"Les Misérables" är en bra och tidlös musikal. Carola smälter bra in i föreställningen.

Rösten blir starkare

Hon gör entré efter en kvart och är med i en halvtimme innan hennes del i historien är över.

Hennes två stora sånger, "I dreamed a dream" och "Come to me", är viktiga och Carola gör numren bra.

Hon inleder den första lite bräckligt som om hon var nervös, men efterhand blir rösten starkare och hon lägger in Carola-turbon så det fladdrar i taxibilarna ute på Shaftesbury Avenue.

Hon är ensam på scen, mitt i strålkastarljuset.

I den andra låten är hon döende, så det blir av naturliga skäl lite tystare.

Sedan dyker hennes rollfigur Fantine upp i sista scenen när det är dags för huvudpersonen Valjean att summera sitt liv.

Victor Hugo skrev en bok, "Samhällets olycksbarn", som fortfarande känns levande, och det gör även musikalen med sina eviga frågor om förlåtelse och tron på människans goda sidor.

Får en rejäl smocka

Carolas Fantine är en fabriksarbeterska som lämnat bort sin dotter för att flickan ska få det bättre, men när hon hånas på jobbet blir det bråk och Fantine får sparken.

Carola får en rejäl smocka av en annan kvinna.

Vägen utför går snabbt och Fantine blir prostituerad. Då hamnar hon i nya problem innan Valjean upptäcker hennes belägenhet och försöker gottgöra gamla synder.

"Les Misérables" har spelats på samma scen sedan december 1985.

Naturligtvis flyter den smidigt.

Det är skickligt scenberättande, som i historien om Fantine som klaras av på 30 minuter trots att den skulle räcka till en egen musikal.

Ibland är det nästan som om proffsigheten är för driven. "Les Misérables" ångar på med snabba scenbyten och kvicka kast mellan känslorna, som om alla inblandade jobbade på ackord.

En nykomling behövs

Men till sist kommer ändå de riktiga känslorna fram.

Och då är det bara bra med en nykomling i ensemblen.

Carola gör sångerna

som om det var första gången och det är vackert så.

Les Misérables

Jens Peterson

ARTIKELN HANDLAR OM