Varm och proffsig Miriam Bryant

MUSIK

KONSERT Ingen är bättre lämpad att värma upp en festivalpublik en tidig kväll när en storm just mojnat än Miriam Bryant.


Miriam Bryant
Scen: Flamingo, Way Out West. Bäst: Vocoder-visan ”Svart bil”. Sämst: ”Dragon” går lite väl på rutin.

GÖTEBORG. Miriam Bryant har blivit en enormt folklig artist.

En av det slaget att hon inte ens behöver ge ut ny musik för att kännas ständigt aktuell. Hennes låtar parkerar sig bara på samtliga pallplatser på ”Svensktoppen” samtidigt, som vore hon Sarah Sjöström och hennes två okända, klonade systrar.

Med enbart fjolårets ep ”Bye bye blue” i ryggen – som blandade tidigare släppta låtar med nytt material – kan hon tryggt ställa sig på Way Out Wests största scen och göra sommaren enda spelning.

Foto: ANDERS DEROS
”Nu jävlar ska jag spela en tv-låt på den hipster-tätaste platsen i Sverige”.

Omgiven av gröna volanger och ett band – med delar av Augustifamiljen och en stråkkvartett som ger musiken proffsigt organisk popskrud – sjunger hon sina ballader i dagens första solglimtar. Hon halsar ur en vinare och får hela publiken att forma hjärtan och ”fuck you”-tecken med händerna omvartannat i hiten ”Push play”.

Markus Krunegård gästar i den gulliga indieschlagerduetten ”Oaoae vi förlorade”.

Mellan låtarna spiller Bryant bönorna. Innan scenpremiären för en ny låt som heter ”Sad songs”, till exempel.

– Jag mår dåligt över samma saker som jag alltid gjort, det spelar ingen roll hur gammal man blir. ”Ismaskinen på min våning funkar inte. Det stormar i dag när jag gör min enda spelning. Livet suger.” Men de flesta känner väl så, säger hon.

Jag tror att det är Miriam Bryants främsta förtjänst som artist. Att med sin trygga popröst full av förtröstan besjunga sprickorna i vardagen.

ARTIKELN HANDLAR OM

Musik