Uno Svenningsson – en nostalgisk röst

Foto: Anders Thessing
Uno Svenningsson tolkar delar av den moderna svenska sångboken.
MUSIK

ALBUM Där tolkningarna från ”Så mycket bättre” oftast låter pliktskyldiga är det när Uno Svenningsson väljer fritt bland sina favoriter som det verkligen händer på ”Andras sånger”.


Uno Svenningsson
Andras sånger
Playground


COVERS Tv-programmet ”Så mycket bättre” har i dag främst två syften. Det ena är att vara en slags extremt mallad mysmaskin – ett sätt att visa musik i tv utan att tittarna ska byta kanal eller hämta kaffe. Det andra är en chans för skivbolagen att ge artister en ny schwung i karriären. Eller en andra schwung, när det kommer till de artister som har glansdagarna bakom sig.

I höstas var Uno Svenningsson – med sin ”trevlig prick”-aura och sin lyxigt hesa trubadurtenor – som klippt och skuren för formatet. 58-åringen från Källeryd i Småland har en gedigen karriär bakom sig. Som sångare och låtskrivare i bandet Freda’ frekventerade han ”Svensktoppen” under 80- och 90-talet, för att sedan bli ännu större med solohiten och svenska klassikern ”Under ytan”. Men att Uno Svenningsson 24 år efter formtoppen skulle göra en konserthusturné med arton stopp vore naturligtvis omöjligt utan hans medverkan i tacos-tv.

Den vanliga post-”Så mycket bättre”-strategin är att släppa tolkningar från programmet tillsammans med nyskriven musik. Svenningson väljer i stället att omfamna tolkandet. ”Andras sånger” är – som titeln avslöjar – ett renodlat coveralbum. Vad som fascinerar mest med Uno Svenningsson är och förblir rösten. Det är en nostalgisk stämma med hes precision, fjärran autotune. Den doftar av nysåpade golv och minner om Kent Finells plötsliga meddelanden om placering och poäng.

Tolkningarna från tv-programmet tappar sin lyster utanför rutan, med undantag för Moneybrothers ”Du kommer ångra det här”, i vilken Svenningsson påminner om The Killers-sångaren Brandon Flowers.

”Så mycket bättre” är en här-och-nu-upplevelse. Låtarna är beroende av programmets kontext, med sina rödvinsinfluerade barndomsannekdoter. Inspelade låter ”Allt är enkelt nu” (Sabina Ddumba), ”Ingen är som jag” (Icona Pop) och Slå! (Eric Saade) fyrkantiga och pliktskyldiga.

Peter LeMarc-tolkningen ”Starkare än ord”, Håkan Hellströms ljuvliga vårvisa ”Valborg” och det magiska rockbandet Sven-Ingvars ”Säg inte nej säg kanske” – här i gospelskrud – är mer inspirerade, som om Uno valt att sjunga dem för att han faktiskt älskar dem.


LÄS FLER SKIVRECENSIONER HÄR!


LÄS ÄLDRE SKIVRECENSIONER HÄR!