London sjöng med The Ark

MUSIK

...men det dröjde till sista låten

Foto: Andreas Bardell
Engelsmännen är alltid jättestela I går värmde The Ark upp en svårflörtad publik som förband åt The Darkness. ”Här i Storbritannien har man ju inte direkt buggen automatiskt i blodet”, säger Ola Salo.

LONDON

The Arks Ola Salo svepte in framför publiken i änglavingar.

London stod med armarna i kors.

– Engelsmännen är lite stela, medger Salo.

Foto: andreas Bardell
The Ark Det svenska bandet firar framgångar i London.

Kärleksaffären mellan The Ark och London är ett faktum.

Om än en smula trevande.

De svenska glamrockarna fick jobba stenhårt för att imponera på sin engelska publik.

Som förband till The Darkness – och utan att ha släppt så mycket som en ringsignal i Storbritannien – var det långt ifrån något enormt publikstöd att vänta.

Vilket märktes.

–Ja, här i Storbritannien har man ju inte direkt buggen automatiskt i blodet, säger Ola Salo och ler snett.

Skönt vara debutant

Konserten är över. Salo sitter tillsammans med de andra i ett kök, provisoriskt omvandlat till loge, och äter chips. Han är nöjd. Trots allt.

–Det är klart att det är annorlunda än att spela i Sverige. Där är vi vana vid att publiken ger allt. Här vet ingen vilka vi är. Men samtidigt är det skönt att vara debutanter. Vi kan bara överraska publiken positivt.

Gitarristen Martin Axén instämmer.

–Engelsmännen är alltid jättestela. Det är samma sak med Paris. I andra storstäder är publiken ofta lite mer lattjolajban. Men samtidigt är det ett lyxläge: publiken har inga som helst förväntningar.

Sjöng allsång

Gårdagens spelning i Alexandras Palace var kanske ingenting som kommer att gå till historien.

Hålltiderna var däremot ganska enkla att minnas.

18.44 räknade Sylvester Schlegel in ”Clamour for glamour” med trumstockarna.

19.11 vaknade London med allsång i sista låten ”One of us is gonna die young”.

19.14 var det över.

Ola Salo höjde armen i en svettig segergest.

En arbetsseger.

Ronnie Sandahl