”Storhetsvansinne bättre än jantelag”

avRebecka Ljung

Winhill/Losehill är redo att ta över världen

1 av 4 | Foto: STEFAN JERREVÅNG
Sexetten Winhill/Losehill på scen.

Med nya skivan vill det hyllade doldisbandet Winhill/Losehill ta över världen.

På alla fronter.

– Vi vill göra en blandning av musik, teater, film … med en opera, ett rockband och en vacker scen, säger trummisen Henrik Nybom.

Bandet Winhill/Losehill får kritiker att rysa och kal­las för ett svenskt Arcade Fire. Ändå är sextetten okänd för många. Kanske är det kryptiska bandnamnet en orsak?

– Det kan säkert påverka. Första gången man säger Winhill/Losehill är det svårt för folk att uppfatta, men det kan ju vara bra ­också, för när man förklarar kanske det sätter sig, säger trummisen Henrik Nybom.

Sångaren Jonas Svennem döpte bandet efter bergen Winhill och Losehill i England, som han reste emellan för ett folkmusikläger som 19-åring.

– Jag skrev en låt som hette så och namnet blev kvar. Jag tycker det är en förenklad popbandsnamnversion av livets komplexitet.

”Enorm katastrof”

På ”Trouble will snowball” har personlig sorg ersatts av mer utblickar i världen. Låten ”Working on the side” handlar om vad männi­skor på flykt tvingas gå igenom. Det kändes lite problematiskt för Carl Åkerlund att skriva pop om det.

– Det är en enorm katastrof i samtiden. Jag har pratat med människor och läst väldigt mycket för att sätta mig in, men det är en utman­ing att skriva om nåt som ­inte har hänt en själv. Det är viktigt att gestalta det på ett personligt sätt då, säger han.

USA-drömmar

Bandets samarbeten med symfoniorkestrar har också färgat skivan i nya toner. Bland annat med träblås. Den stora banddrömmen dog tyvärr ihop med en legendarisk trummis 2012.

– Vi ville spela in med ­Levon Helm från The Band, i hans lada i Woodstock… Men vi har gömt en hyllning till honom i skivans titel i stället, säger Åkerlund.

”Trouble will snowball” är alltså Helms tanke om att olyckor kommer hopa sig. Men i det svenska bandet är optimismen hög, snudd på hybris, för Jonas Svennem brukar slå fast i ”nyhets­breven” till gruppen att storhetsvansinne är bättre än jantelag.

De kan knappt sitta still när de pratar om kommande klubbturnén, USA- och Japandrömmar, och en filmserie till låtarna. Helst med hjälp av koreografen Travis Wall från ”So you think you can dance?” i USA.

Salig blandning av allt

Egentligen ryms de inte i ett band. De ser Winhill/Losehill som ett oändligt produktionsbolag.

– Med oändliga resurser kunde vi göra nåt galet! En blandning av musik, teater, film … med en opera, ett rockband och en vacker scen. Fast det skulle nog bli rätt jobbigt om vi faktiskt kunde genomföra alla våra idéer, säger Henrik Nybom.

Mer om Winhill/ Losehill

Svennem.

Består av: Sångaren Jonas Svennem (32), trummisen Henrik Nybom (31), textförfattaren Carl Åkerlund (32), basisten Petrus Sjövik (32), violinisten Sofia ­Högstadius (29) och gitarristen Kalle Lundin (32).

Bor: Merparten i Stockholm.

Yrken: I bandet finns en socionom, en projektledare på en ungdomsorganisation, en filmfotograf, en frilansskribent, livemusiker … Några skriver musik till film och andra artister.

Bakgrund: Debutalbumet ”Swing of Sorrow” kom 2012. Har turnerat med Deportees och spelat med Göteborgssymfonikerna samt Norrlandsoperans symfoniorkester. Jonas Svennem har gästsjungit i ”På spåret”.

Aktuella med: Albumet ”Trouble will snowball”, som släpps 4 februari.

1 av 6

6 filmer du måste se

… enligt det filmnördiga bandet:

”Cabaret” (1972)

” Il postino” (1994)

”The Big Lebowski” (1998)

”Paradis: Kärlek” (2012)

”Ping-pongkingen” (2008)

”Le fils” (2002)