Prince är på en förkrossande nivå

Foto: ROGER LUNDSTEN
Prince fångas på bild under ”Purple rain”-turnén 1984.

avMarkus Larsson

MUSIK

ALBUM ”Originals” är ytterligare en liten vink om vilken skatt de outgivna låtarna med Prince kan vara.

Hur kunde han inte ge ut sin version av ”Manic monday”?


Prince
Originals
Rhino/Warner


POP Ibland måste man få slita av sig hörlurarna och unna sig att skrika i kursiva bokstäver:

Hur fan kunde det här stanna i arkiven?

”Originals” samlar några av Princes omtalade och tidigare outgivna demoinspelningar. Och några av dem fyller en med samma känsla som att höra ”Blind Willie McTell” med Bob Dylan på ”The bootleg series vol 1-3” eller ”Loose ends” med Bruce Springsteen på ”Tracks”. Hur kan man ge bort sådana låtar eller, ännu värre, inte ge ut dem alls? Vad är det för mental kortslutning?

Det bästa exemplet på ”Originals” är ”Manic monday”. Prince hade lätt kunnat få en världshit med låten själv, utan att behöva lägga till särskilt mycket på sin demo. I stället fick Bangles spela in egen version av den perfekta popsingeln. 1986 låg Bangles tvåa på amerikanska Billboardlistan med ”Manic monday”, endast slagna av ”Kiss” med Prince.

Det mesta på ”Originals” är inspelat mellan 1981 och 1985 med ett undantag. ”Love... thy will be done” spelades in av Martika och släpptes 1991. Jay-Z har varit med och gett råd om vilka låtar som ska vara med eller inte. ”Jigga” äger musiktjänsten Tidal som har ensamrätt på ”Originals” i två veckor från och med i dag. ”Love... thy will be done” var en av hans favoriter.

Samlingens producenter har fokuserat på ”färdiga” demoinspelningar som Prince skrev specifikt till andra artister. Här finns bland annat originalversionerna av ”Jungle love” (The Time), ”The glamourous life” (Sheila E), ”Sex shooter” (Apollonia 6) och ”Make-up” (Vanity 6).

Prince-professorn och trummisen i The Roots, Amir ”Questlove” Thompson, brukar säga att Prince inte var en person. Han var tre. I en intervju med The New York Times beskriver Questlove materialet på ”Originals” som ett sätt för Prince att utforska sin giftigt maskulina sida ur ett mer humant och kvinnligt perspektiv. Jill Jones, som hade ett förhållande med Prince, säger dock att det var ett tveeggat svärd att få en låt av The Purple One:

”Han trodde helt enkelt att han var en bättre kvinna än du.”

Kreativiteten som Prince trollade fram under sina mytomspunna maratonsessioner under de här åren är ohygglig. Det är, oavsett hur man vrider och vänder på saken, en annan nivå. Många artister har lyckats skapa karriärer utifrån en av Princes många sidor, ingen har lyckats upprepa samma förkrossande bredd. Han är en av få musiker och popstjärnor som fortfarande förtjänar en total och förbehållslös beundran.

Eller som en av Princes andra romanser, Susanna Melvoin, uttryckte saken:

Prince var ingen som ringde och sa att han saknade dig.

Han skrev ”Nothing compares 2 U” i stället.


LÄS FLER SKIVRECENSIONER HÄR!


LÄS ÄLDRE SKIVRECENSIONER HÄR!


Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik

ARTIKELN HANDLAR OM

Musik

Prince