Florence Valentin är bäst i lugna stunder

Av: Natasha Azarmi

Publicerad:
Uppdaterad:
Florence Valentin återförenades för en turné i fjol och bestämde sig för att skriva ett helt nytt album tillsammans.
Foto: Pressbild
Florence Valentin återförenades för en turné i fjol och bestämde sig för att skriva ett helt nytt album tillsammans.

ALBUM Florence Valentin har bytt ut punkandan mot nostalgi.

Det är trevlig lyssning men efter en elva år lång frånvaro lämnar ”Det var en gång” lite mer att önska.


Florence Valentin
Det var en gång
Playground


POP Florence Valentin har alltid gjort musik med mycket hjärta och punkanda. Det har fått förortsromantiken att kännas äkta, trots tydliga lån från både The Clash och Håkan Hellström.

”Det var en gång” är deras första album tillsammans sedan 2009 års ”Spring Ricco”, då stod renodlad gitarrmusik och samhällskritik högst upp på bandets agenda.

Love Antell fortsatte på samma spår även på egen hand. Fem år gamla ”Barn av Amerika” var en kamp mot rasism och en förhoppning om en bättre framtid. Sångaren bytte ut lekfullheten mot ett kompromisslöst allvar och kändes plötsligt helt egen i sitt artisteri.

I dag ägnar sig Florence Valentin mindre åt knytnävstexter och mer åt nostalgiskt vemod.

Singeln ”Tävla” tar till exempel avstamp i en gammal beef med proggbandet Doktor Kosmos: ”Vilken kaxig unge/Snackar skit i pressen om folk/Som en liten pitbull/Utan att ens gett ut en låt” sjunger Antell om sig själv.

Framför allt låter det annorlunda. Reggaeinfluerade ”Bom bom bom bomb” gästas av Champion JR, mer känd som Johan Rensfeldt från Movitz, medan ”Skiten hittar dej” lutar åt både disco och gospel med sitt stora arrangemang av rytmer, piano, saxofon och kör.

Nu för tiden är Florence Valentin bäst i ett lugnare tempo. I låtar som ”Ta din tid” och ”Ögonblick av klarhet” finns en stark melankoli och personlig klang. Den senare träffar hårt just nu, med textrader om gamla minnen av partyhattar och konfettiregn.

Men när bandet drar på med blås i titelspåret och Antell sjunger om ”en vacker dröm” påminner de åter väldigt mycket om en viss Göteborgsson på Ullevi.

Det är trevlig lyssning. Men efter en elva år lång frånvaro – och en imponerande soloinsats av Love Antell – blir bristen på nerv och personlighet extra tydlig.
BÄSTA SPÅR: ”Ögonblick av klarhet”.


LÄS FLER SKIVRECENSIONER HÄR!


LÄS ÄLDRE SKIVRECENSIONER HÄR!


Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik

Publicerad:

LÄS VIDARE