Ett bitterljuvt tidsdokument från Hov1
Uppdaterad 2024-09-02 | Publicerad 2024-08-30
ALBUM Andra delen av Hov1:s femte album speglar svårigheten med att hitta riktig kärlek i en tid av oändliga möjligheter, oändliga sociala medier och en lika oändlig narcissism.
Hov1
…men det gör jag egentligen
EMI/Universal
HIPHOP I maj släppte Hov1 utan förvarning sitt femte album ”Jag önskar jag brydde mig mer”. Eller halva, skulle det visa sig.
Nu kommer andra delen.
En samtida strategi som bland annat anammats av samarbetspartnern Håkan Hellström. I stället för att släppa dubbelalbumet direkt, som var proceduren på 60-, 70- och 80-talet, delar man upp skivorna i två. På så vis dubblerar artisten sin aktualitet och förser strömningstjänsterna med massor av låtar.
Även tillfället är väl valt. I morgon avslutar Sveriges mest framgångsrika grupp sin tre stopp korta sommarturné på Zinkensdamms IP i Stockholm.
Albumets andra kapitel är producerat av bandmedlemmen Axel Liljefors tillsammans med Jens ”Chords” Resch, som bland annat var inblandad i gruppens största hit ”Hon dansar vidare i livet” men också framför allt är känd för sitt samarbete med Timbuktu.
De två undertitlarna – ”Jag önskar jag brydde mig mer” och ”…men det gör jag egentligen” är talande. Hov1 slits hela tiden mellan ungdomens attityd och en mer vuxen uppriktighet.
Bäst blir kvartetten när de släpper kaxigheten och bara spiller känslorna och tankarna rakt ut. Den monotona gitarren och uppgivet entoniga sången i ”Känslokall” påminner till exempel om en Hov1-fierad version av emorap. Den speglar precis som resten av albumet svårigheten med att hitta riktig kärlek i en tid av oändliga möjligheter, oändliga sociala medier och en lika oändlig narcissism. Hem ska passa in på Pinterest och alla har sin egen PT. Som tidsdokument kommer Hov1:s musik i framtiden att vara svårt träffande.
Hantverket är rakt igenom imponerande. Utrustade med Oskar Linnros melodier och Håkan Hellströms bekännelser flyttade drygt två decennier framåt i tiden övertygar Hov1 på dessa tio spår.
Albumets enda gäst Seinabo Sey sjunger fantastiskt till piano och stråkar i singeln ”Försent”. Raden ”Det är klart som fan jag älskar dig” – där Sey framstår som påhejad av Hov1:s ungdomliga direkthet – landar extra effektfullt.
Monologerna flashar förbi i hundraåttio, helt i linje med den tid av livet som bandet och deras beundrare befinner sig i. Den när allt står på spel, drömmarna ska slå in eller gå i kras och en famn ska finnas att till slut bli lycklig i.
”…men det gör jag egentligen” är, precis som titeln antyder, något mer eftertänksam och bitterljuv än sin föregångare. Jag tror att fansen på Zinkensdamm redan tills morgon har lärt sig att snyfta med i varje refräng.
BÄSTA SPÅR: ”Känslokall”.
LÄS ÄLDRE SKIVRECENSIONER HÄR!
Följ Aftonbladet Musik på Facebook, Instagram, X, Threads och Spotify för full koll på allt inom musik