Modern rock som badar i stora ekon

Av: Håkan Steen

Publicerad:
Uppdaterad:
PÅ EGEN HAND Musikredaktionens favorit Jim James från My Morning Jacket släpper sitt första album under eget namn.
PÅ EGEN HAND Musikredaktionens favorit Jim James från My Morning Jacket släpper sitt första album under eget namn.

ROCK Jim James är sångare i och ledare för My Morning Jacket, ett band som ni som brukar läsa de här sidorna vet att vi på musikredaktionen gillar.

Tidigare har han givit ut en ep med George Harrison-covers under namnet Yim Yames. Han bidrog dess­utom också med något av det bästa på det hittills enda albumet med indierocksupergruppen Monsters Of Folk.

Men ”Regions of light and sound of God” är första helt egna laddningen musik.

Och i stället för att göra den möjligen mer väntade avskalade akustiska americanaskivan beger han sig ut i rymden.

Små dragningar

Den som har följt My Morning Jackets resa vet att de är det i grunden traditionalistiska rockbandet som har tänjt på sin musik i allt mer egensinniga riktningar ju längre de hållit på. Spela senaste albumet ”Circuital” och centrala spåren ”Victory dance” och ”Holdin’ on to black metal”. På ytan låter det som vanlig Neil Young-rotad rock men det som gör låtarna så monumentala är alla de där små dragningarna, allt det finstilta experimenterandet och de sofistikerade lånen från helt andra håll i modern popmusik.

Jim James må ha ett ymnigt skägg och ibland även en rutig skjorta men han är en vidsynt och modern musiker, på samma sätt som idolen George Harrison alltid vinnlade sig om att vara det.

Det blir egentligen lite trubbigt att göra jämförelser, men när man lyssnar på den här skivan går tankarna går ibland till det som Harrison, och för all del även John Lennon, gjorde efter Beatles. Jag får emellanåt även liknande känslor som när jag lyssnar på Jason Pierces Spiritualized.

Studsar lättare

Precis som ovan nämnda namn gillar Jim James att låta sina låtar bada i stora ekon och stråkar, även om hans rytmer ofta studsar betydligt lättare.

Han är dessutom sällan lika­ tydlig i sina spirituellt orienterade texter, öppnar för tolkningar och låter orden vara underordnade atmosfären.

Låtarna känns sällan speciellt direkta och soundet är lite... ödsligare än hos My Morning Jacket. Ibland, som i ”State of the art (A.E.I.O.U)”, blir det laddat just därför. Spänningen uppstår i tomrummen.

Men hur sympatisk musiken än är händer det flera gånger att man tänker på hur spännande det vore att höra den körd genom den sällsynt genommusikaliska kollektivmaskin som är My Morning Jacket.

Så mer än något annat triggar den här skivan ny­fikenheten på moderskeppets nästa steg.

BÄSTA SPÅR:

”A new life”. Albumets skarpaste och vackraste låt. En naken, akustisk kärleksballad som svingar sig upp till episka spacecountryhöjder.En naken, akustisk kärleksballad som svingar sig upp till episka spacecountryhöjder.

VISSTE DU ATT:

Främsta inspirationen till albumet är konstnären Lynd Wards ”God’s man” från 1929, ansedd som världens första ”graphic novel”.

LYSSNA OCKSÅ PÅ...

”All things must pass” med George Harrison”, ”Ladies and gentlemen we are floating in space” med Spiritualized och precis allt med My Morning Jacket.

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN