Beyoncé och Jay-Z kör över allting i Köpenhamn

1 av 3 | Foto: Robin Harper / PictureGroup
Beyoncé och Jay-Z i Köpenhamn.
MUSIK

KÖPENHAMN. Långa stunder kör Beyoncé och Jay-Z över allting.

Konserten är som en överladdad actionmatiné.

Det går knappt att ta in allt.

Man vill och behöver se det igen.

Välkomna till årets största biovisning.

Showen presenteras som en blockbuster från Hollywood. Enda som saknas är Morgan Freemans berättarröst när bildskärmarna lyser upp.

Blam!

”This is real life”.

Blam-blam!

”On the run part II”

Och i huvudrollerna som The Gangster och The Queen? Det vet ni redan. 

Popvärldens svar på Lady och Lufsen pressar också in lika mycket action som i en sommarmatiné med superhjältarna The Avengers.

Det är svårt att hinna ta in allting under attacken. Mycket ska få plats under drygt två timmar och tjugo minuter. Atletiska dansare, flimrande bildkollage, otaliga klädbyten och mängder av filmklipp sveper förbi.

Publiken får bland annat se mer eller mindre relevanta scener ur gangsterns och drottningens liv till tonerna av The Wailers ”Sun is shining” och ”DNA” av Kendrick Lamar.

Trots att Beyoncé inte ens sjunger flera av sina mest älskade låtar är det en löjligt massiv hitchock.

Det dröjer inte länge förrän ögonen och öronen känns överbelastade.

Jay-Z är ingen sidekick

Beyoncé och maken Jay-Z har varsin ramp som sträcker sig långt ut på fotbollsplanen. Och de klipper jämlikt ihop sina låtar till en övertygande spellista med rasande intensitet och utan att överglänsa varandra.

På förhand har det låtit som att Jay-Z är en sidekick. Och han har kanske inte en lika svindlande förmåga att äga en arena som sin fru genom att bara visa sig på scen.

Men det räcker att kolla på setlistan. I sina låtar har han hur många växlar som helst att slänga in mellan Beyoncés powernummer.

”Dirt of your shoulder”, ”On to the next one”, ”Big pimpin’” – allihop får den fullsatta arenan att spricka. Och det bara fortsätter.

Endast inledningen av ”Run this town” är värd biljetten. Den får 100 000 danska armar att nästan lossna, och säkert en del svenska också. Jay-Z behöver bara lämna över den till publiken – det är lördag i Köpenhamn och resten sköter sig själv.

Fullständigt knäpp

Den korta versionen av ”99 problems” är lika skottsäker som västen Shawn Carter har på sig. Och ”Ni**as in Paris” är fullständigt knäpp. Och som arenahiphop betraktat är ”Public service announcement” ännu värre och bättre.

Allt är inte lika imponerande, starkt och underhållande. Det inledande partiet, från ”Holy grail” till ”Drunk in love” lyfter aldrig. Ett par reggaefärgade jams försvinner i mängden. Och i en show som mest består av två personer som uppträder framför bildskärmar och där alla musiker länge göms undan i kulisserna är 141 minuter lång tid för vem som helst.

Korsklippningen mellan de två olika låtskatterna fungerar inte heller perfekt. Meningen är säkert att låtarna ska fungera som olika kommentarer till parets relation, ett avancerat call and response, men i mitten känns det ibland som om båda två mest står och hämtar andan.

Showen är inte i närheten av Beyoncés enorma uppvisning under ”The formation tour”. Transportsträckorna är fler, atmosfären mindre explosiv.

Äckligt söt avslutning

Men alla som tycker att Queen Bey mest värmer upp i början och kanske koncentrerar sig lite för länge på en ballad som ”Resentment” behöver inte vara oroliga länge.

När Jay-Z:s ”Take over” mixas in i ”Ring the alarm” är jag övertygad om att vi antagligen inte får se något tyngre i år.

Det skulle i så fall vara den feministiska virvelvinden ”Run the world (girls)” eller den blytunga övergången mellan ”Crazy in love” och ”Freedom”.

Vad Beyoncé och Jay-Z egentligen vill säga om sin relation är inte helt lätt att veta. Att det går upp och ner i alla relationer? Men precis som alla matinéfilmer har även turnén ”On the run part II” ett lyckligt slut.

Men den nyförälskade finalen med ”Young forever”, som bygger på Alphavilles ”Forever young” och ”Perfect duet”, som bygger på Ed Sheeran, kan vi tala tyst om.

Den är så äckligt söt att man tappar tänderna på vägen ut.

Alla låtarna

1. Holy grail 2. Part II (on the run) 3. ’03 Bonnie & Clyde 4. Drunk in love 5. Diva/Clique 6. Dirt off your shoulder 7. On to the next one 8. Fuckwithmeyouknowigotit 9. Flawless/Feeling myself 10. Naughty girl/Big pimpin’ 11. Run this town 12. Baby boy 13. Mi gente (remix)/You don’t love me (no, no, no) 14. Bam 15. Hold up/Countdown 16. Sorry/Me, myself & I 17. 99 problems 18. Ring the alarm/Don’t hurt yourself 19. I care/4:44 20. Song cry 21. Resentment 22. Family feud b Upgrade U 24. Ni**as in Paris 25. Beach is better 26. Formation 27. Run the world (girls) 28. Public service announcement 29. The story of O.J. 30. Déjà vu 31. Show me what you got/Crazy in love 32. Freedom 33. U don’t know 34. Young forever/Perfect duet

LÄS NÖJESBLADETS UNIKA BEYONCÉ-MAGASIN

10 kvinnliga artisterna som tjänade mest 2017 00:35
ARTIKELN HANDLAR OM