Showdrottningen är simply the best

Grattis på 80-årsdagen, Tina Turner!

avHåkan Steen

Publicerad:
1 av 8 | Foto: NIKOLAI JAKOBSEN
Tina Turner på scen i Paris 1996.

JUBILEUM Hon som har kallats rockmormor sedan 80-talet fyller 80.

Googla ordet ”rockmormor” och den första träff du får är Tina Turners Wikipedia-sida.

Epitetet har följt henne åtminstone sedan i maj 1984, när hon gjorde sensationell, multimiljonsäljande comeback med albumet ”Private dancer” och karriärens största hitsingel ”What’s love got to do with it”.

Hon var då 44 år.

Att ordet fått fäste beror sannolikt delvis på viss språklig slapphet inom svensk nöjesjournalistik, delvis på att rocken var betydligt yngre på den tiden och troligen också på det faktum att Turner som kvinna hade fräckheten att fortsätta strutta runt i kortkort läderfodral och spela på sex flera decennier in i karriären.


På tisdag fyller emellertid Tina Turner 80, så nu går det knappast att argumentera emot att hon är hela världens rockmormor.

Om än pensionerad sedan tio år tillbaka. Turnén som hon gjorde för att fira 50 år som artist, och bland annat tog henne till två kvällar på Globen i Stockholm i april 2009, blev också hennes farväl till publiken.

Nu bor hon i ett palatsliknande hem i Schweiz med tyske maken Erwin Bach och njuter av att ta det lugnt. Vilket går att förstå då hon det senaste decenniet bland annat har överlevt en stroke, en cancerdiagnos, en njurtransplantation och sin äldste sons självmord.

Dessutom rullar ”Tina: the Tina Turner musical” på scener i London, Hamburg och New York, så den som så önskar kan få sig en gedigen Turner-show ändå.


Musikalen skildrar stjärnans liv under fyra decennier, från hur hon som 17-årig sångtalang från Nutbush, Tennessee i det sena 50-talet blev stjärna i Ike Turners band och snart även hans fru. Hur de fick gigantiska hits som ”River deep – mountain high”, ”Proud Mary” och ”Nutbush city limits” samtidigt som Tina blev misshandlad både fysiskt och psykiskt av sin make. Hur hon till slut lyckades fly och luspank starta om sin karriär på egen hand och efter några kämpande år bli större än någonsin på 80- och 90-talen.

Hon lärde sig att aldrig fuska, att det aldrig finns några garantier, att det helt enkelt handlar om att vara så amazing, kväll efter kväll, att folk ska vilja betala 1755 kronor nästa gång också.

Detta tack vare låtar som ”The best” och Bryan Adams-duetten ”It’s only love”, den kvinnliga huvudrollen mot Mel Gibson i ”Mad Max – bortom Thunderdome” och soundtrackhiten ”We don’t need another hero”, storsäljande självbiografin ”Jag, Tina” och filmen ”What’s love got to do with it”, löst baserad på hennes liv.

Inte minst storyn Tina Turner gjorde henne till en superstjärna, och de hyperenergiska, Las Vegas-lyxiga scenshowerna resulterade i några av tidernas mest framgångsrika turnéer.


Ett bländande proffs var hon så länge som hon stod på scen. Om det där sista Globen-besöket för tio år sedan skrev jag bland annat:

”Hon är helt enkelt fortfarande bättre på show än de allra flesta. Och det handlar förstås om att hon aldrig tar några genvägar. Hon lärde sig det här den långa och hårda vägen, hon lärde sig att aldrig fuska, att det aldrig finns några garantier, att det helt enkelt handlar om att vara så amazing, kväll efter kväll, att folk ska vilja betala 1755 kronor nästa gång också.”

Det föll mig faktiskt inte ens in att använda ordet ”rockmormor”.


Följ Aftonbladet Musik på Facebook för full koll på allt inom musik


Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM

Musik

Tennessee

Schweiz

Mel Gibson

James Bond