”Magiskt – jag svimmade”

MUSIK

Springsteen-kännarna Bjurman & Larsson snackar om sina största ögonblick med Bossen

Foto: I kväll är han tillbaka Bruce på scen i Köpenhamn i lördags. Nu stiger spänningen inför kvällens fullsatta konsert i Globen. Aftonbladets Markus Larsson och Per Bjurman har sett Bossen sammanlagt 37 gånger. Här diskuterar de Springsteens storhet och hamnar på en allt nördigare nivå.

Vi byter recensenter ibland, men kärleken till en artist tycks bestå hur vi än gör: Just det – Bruce Springsteen.

Per Bjurman, vårt förra rockankare, och Markus Larsson, vårt nuvarande, är lika besatta av mannen från New Jersey.

Vi bad gamle Bjurre ringa upp unge Marky för att försöka reda ut saken, men det blev förstås bara en nördarnas nostalgistund.

Foto: Markus och Bjurre tjoar på efterfesten i Göteborg 2003.

Jaha du, Larsson. Springsteen på Globen i kväll. Hur känns det då?

– Man är ju lite upphetsad. Fast man vet att det aldrig blir riktigt lika fantastiskt som man föreställer sig.

Vilken show i ordningen är det?

– Jag vet inte riktigt, jag tror det kan vara den tolfte. Jo, tolv är det.

Jag har sett 25, räknade jag just ut.

– Herregud.

Fast jag är en gammal skrutt också. Du är egentligen för ung för att vara lika entusiastisk över såna här ålderdomliga uttryck, är du inte?

– Äh. Det som är bra är bra. Det har aldrig med ålder att göra. Vilken har varit bäst av de där 25 då?

Minnet av dom två på Ullevi -85 vill ju inte gå ur. Men det handlade lika mycket om att jag var sjutton och oförstörd och mottaglig. Vilken är din egen favorit?

– För mig är det andra spelningen på Ullevi 2003. Det var så magiskt att jag svimmade. På riktigt. Och efteråt var det minst lika magisk fest på ditt rum på Park Aveny. Du fyllde år och champagne-flaskorna tog aldrig slut.

Hm. Ja, det finns nån bild därifrån, när du skriker mig i örat. Vad fan skriker du mig i örat för?

– Ha ha, det behövdes nog. Som jag minns det spelades bootleg-versioner av ”Promised land” på en bandare och då måste man skrika. Vilken är den sämsta du sett då?

Globen - 92. Under ”Human touch”- förvirringen. Det är enda gången jag skippat andra spelningen under ett Sverige-besök. Vad säger du?

– Första kvällen på Shea Stadium, hösten 2003. Men det berodde nog på att allt efter de där kvällarna på Ullevi samma år kändes som ett antiklimax. Jag hade svårt att uppskatta konserter i månader. Sen missade jag den på Globen hösten 2002. Men du satte bara tre plus på den.

Bara och bara. Men ja, det var inte mer än okej då. Fast det blev ju som det skulle sen, under sommaren som följde.

– Upplägget är detsamma nu. Först en spelning på Globen på vintern, sedan två Ullevikvällar till sommaren. Och jag hoppas på samma slags utveckling. Ännu är det inte klockrent.

Fast det var det ju på Garden häromsisten. Då var du här och skrek mig i örat igen ...

– Det var ju ”Jungeland”! En bekant har just fått tag i en bootleg från den spelningen. Ljudet är sådär, men man hör att det verkligen, verkligen var speciellt.

Är det favoritlåten?

– Det är en av dem. ”The price you pay” är en annan jag är väldigt inne på just nu. ”One step up” är ytterligare en.

Vad nördigt.

– Inte alls. Det blir det först när man börjar snacka om vissa bootleg-tagningar.

Och det tänker du göra nu?

– Ja. Den ultimata versionen av ”Backstreets” finns på en bootleg från Boston Music Hall och är inspelad 25 mars 1977. Den är över 18 minuter lång! Monologen i mitten – det så kallade Sad eyes-partiet – tar aldrig slut. En ilsken Springsteen skriker ”I wish God would send some angels and blow this fucking town into the sea”. Om och om igen.

Jag älskar den där versionen av Jackie Wilsons ” (Your love keeps lifting me) Higher and higher” som bara fortsätter.

– Den är från samma konsert och samma bootleg. Ja, tänk om han kunde plocka fram såna nummer nu också.

Du inser att vi framstår som två muppar just nu?

– He he, ja, vi kanske borde prata om varför Springsteen är så bra i stället.

Det blir så ... högtravande. Jag tycker man kan konstatera att han på konserterna, när han är bra, piskar upp en eufori som inte går att uppleva någon annanstans.

– Vi nöjer oss med det. Nu ska jag gå och spela bootlegen från Ullevi senast.

Gör det. Ha så trevligt i kväll, unge man.

– Tack, farbror.

Foto: Bjurman ser Bruce i New York.

Per Bjurman

Ålder: 40 år.

Bor: New York.

Antal Springsteen-konserter: 25.

Tre bästa Springsteen-albumen: Born to run, Darkness on the edge of town och The River.

Tre bästa Springsteen-låtarna: Just nu New York City serenade, Racing in the streets och Girls in their summer clothes.

Foto: Markus på samma spelning.

Markus Larsson

Ålder: 31.

Bor: Stockholm.

Antal Springsteen-konserter: 12.

Tre bästa Springsteen-albumen: Darkness on the edge of town, The River och Tunnel of love.

Tre bästa Springsteen-låtarna: Jungeland, Backstreets och The price you pay.