Måste vässa spelformen

MUSIK

LISSABON

Premiärnerverna darrar understundom.

Och visst sitter inte allt som det ska.

Nu har Metallica lite mindre än två veckor på sig att vässa formen.

Foto: lite rostiga Metallica smiskar de flesta på fingrarna på scen men låtarna måste sitta bättre till Sverigespelningen, skriver Mattias Kling. (Bilden togs i Tallinn 2006.)

Upplägget liknar det från förra sommaren. San Francisco-kvartetten skolkar från arbetet med nya skivan och sticker ut på en tolv spelningar lång vända igenom Europa, där Stockholms Stadion nås den 12 juli.

Svart myller

Världspremiären på ”Sick of the studio”-vändan äger dock rum på betydligt sydligare breddgrader.

Strax intill det fashionabla området Parque das Noçoes agerar Metallica huvudnummer på Super Bock Super Rock-festivalen och redan tidigt på eftermiddagen är den annars så turistigt välborstade stadsdelen ett myller av svartklädda, ölhalsande ungdomar.

Leder mot storverk

Ja, hårdrockare är hårdrockare.

Även här i Portugal. Och det är just sådana skränande och rusiga människor som brukar leda metalgiganterna mot

storverk.

Men den där riktiga knocken – den combon bevisligen

ännu kan leverera – kan Lissabon dock känna sig lurad på.

Speciellt märks en viss rostighet i de stycken gruppen

inte spelat på ett par år. Såväl ”Ride the lightning” som ”The unforgiven” och ”? And justice for all” behöver

gnuggas ett par varv till för att sitta som rinnande vatten.

Närmast magiskt

Dock, på en scen är det få som smiskar Metallica på fingrarna. Inledningen med ”Creeping death” och ”For whom the bell tolls” är närmast magisk – ett ljud som leker hela havet stormar vindbyarna till trots. Och ”The memory remains” lyfter grymt med publikens hjälp. Och

”Fade to black”? ja, den är som alltid fantastisk.

Så förutsättningarna för ett klassiskt 12 juli finns.

Bara formen vässas till ytterligare.

Låtarna i Lissabon

Mattias Kling

ARTIKELN HANDLAR OM