Arne Domnérus spelar jazz för att lindra sorgen

MUSIK

Sonen dog plötsligt i midsommarhelgen

Foto: SVÅRA SMÄRTOR Ett år har gått sedan Arne Domnérus förstörde två ryggkotor i en olycka. Smärtorna fick ingen lindring av att hans son, Christer, plötsligt gick bort. Hans passion för musiken har blivit en hjälp.

För en månad sedan förlorade han sin son.

Jazzlegendaren Arne Domnérus, 77, berättar nu om sorgen.

– Det är väldigt tungt att acceptera, säger han.

I kväll står han på scen i ”Allsång på Skansen”.

Men Arne Domnérus har ett tufft år bakom sig. För ett år sedan förstörde han två ryggkotor i en olycka, och för bara en månad sedan förlorade han sin son Christer Domnérus.

– Vi hade planerat en stor sak på midsommarhelgen, min son och jag, och hade samlat släkten uppe i Malung. Vi satt uppe länge, pratade och hade väldigt roligt. Vid tolv sa han att han ville gå och lägga sig. På natten sen dog min son, säger Arne Domnérus.

Sonen hade diabetes

Sonen Christer, som led av diabetes sedan många år, blev 58 år.

– Det känns bittert och man tappar mycket av lusten. Det är väldigt tungt att acceptera. Men jag gav mig fasen på att klara det, säger han.

Arne Domnérus brinner för musiken. Nu har den också blivit en hjälp i sorgearbetet.

– Ja, musiken är en viktig del. Man får koncentrera sig på nåt annat än alla tankar som rullar runt i skallen, säger han.

Men problemen slutar inte där. För drygt ett år sedan föll han så pass allvarligt i en trappa att han förstörde två ryggkotor. Nu får han dagligen behandling mot smärtorna.

– Ena stunden känner jag inget alls, nästa går jag som en krycka. Det gör jäkligt ont i vissa lägen. Jag jobbade ganska hårt ett tag men har nu fått slå av på takten, säger han.

Under samma period fick han dessutom vatten i lungsäcken och vårdades på sjukhus. Men Arne Domnérus väljer att se livet med humor och optimism.

– När man har varit med länge får man ju en massa besvär. Jag är nöjd med det som är, att jag får syssla med det jag lever för. Det finns folk som har ett helvete. Jag känner mig privilegierad och är tacksam för det som varit, säger han.

Hyllar Adolphson

I kväll hyllar han Edvin Adolphson, en av vårt lands främsta skådespelare, i ”Allsång på Skansen”.

– Vi gjorde en låt ihop vid en tv-inspelning för många år sedan. Nu tänker jag spela den låten igen som en påminnelse och en hyllning.

Björn Solfors