Stockholm rockar ju!

Foto: Björn Elgstrand
Så gott som varje kväll är rökig och ösig på Debaser.
MUSIK

Tänk dig en rockklubb helt och hållet driven av folk som brinner för musik och har öppet till 03.00 sju dagar i veckan. Låter som en utopi men Debaser är i högsta grad verklighet.

Debaser på Karl Johans torg 1, ett stenkast från Djurgårdsfärjan, är stället Stockholm saknat sen Ritz la ner på 1980-talet. Ett ställe som har livemusiken men också så stora kvaliteter i sig självt, att man kan gå dit bara för att ta en drink, dansa, bli kåt, kanske rent av kär, eller hänga med andra som vet betydelsen av ett perfekt riff.

– Det här är vad alla i alla år sagt att de längtat efter. Nu är det upp till publiken, mer än så här kan man inte begära? Allt är designat av människor som gillar rock ’n’ roll för människor som gillar rock ’n’ roll, säger Peter Thorell.

Han pekar på bordet där vi sitter:

– Det är designat av Jocke Eriksson i Nomads.

Peter hade varit på jakt efter lokalen, ett före detta Systembolag, sedan 1993, när han den första september i år fick klartecken av kommunen. Två veckor senare var det premiär. De norska garagerockarna Cato Salsa Experience stod på scen. Och publiken i kö.

– Kön ringlade runt hela torget. En helt otrolig känsla att kliva ut och se det, säger Annelie Åkerstedt.

Peter och Annelie driver Debaser tillsammans med Joakim Jonsson och Magnus Eriksson.

Micke Lindevall bokar banden.

– Han är en fantastisk tillgång. Han är vår kvalitetskontrollant. Ingen ställer sig på scen utan att ha passerat honom, säger Annelie.

– Vi ska inte ha band här varje dag bara för att ha det, säger Peter.

Debaser vill erbjuda publiken morgondagens band redan i dag. Som exempel nämner Annelie när hon för två år sen var med om att arrangera en spelning med numera världsberömda The Hives på Tantogården och Howlin Pelle & co delade på två backar bira i gage.

– Det finns så många självklara gig, man vet att det blir fullt hus, det är bara att sätta biljettpriset och bestämma en summa för marknadsföringskostnader och sen är det klart. Men har man lite näsa kan man hitta banden som slår igenom stort om några år, band som fortfarande har skitkul och lirar som om varje gig vore det sista, säger Peter Thorell.

När livemusiken tystnat är det gratis entré och fortfarande gott om skäl att gå till Debaser.

– Man ska kunna gå ner här när ett-krogarna stänger, bara ta en bira och lyssna till en bra dj, säger Joakim Jonsson.

Förutom sina egna arrangemang bereder Debaser plats för fyra klubbar.

Hot Rock Ranch kör första fredagen i varje månad och då är det hönsnät framför scenen och rockabilly, surf, punk, garage, hairy fuzzy tones, soul och rock från scen och dj-bås.

Övriga fredagar i månaden tar Accelerator hand om. Den etablerade rockklubben Fritz Corner kör varje lördag.

Sista onsdagen i månaden blir det ska och rock steady på Club Killers.

– Det kommer att bli en klassisk klubb, säger Annelie.

Club Killers bygger på husbandet The Killers som består av medlemmar från bland andra Weeping Willows, Papa Dee och Moneybrother. Det sistnämnda bandets blåssektion, Viktor Brobacke och Gustav Bendt, är klubbvärdar.

– Det är samma grunduppställning varje gång men med nya gästartister. Vi har kört en gång och alla var uppe och tokdansade, säger Annelie.

Av rädsla för att mista utskänkningstillståndet kommer få eller inga reggae- och hiphop-klubbar att släppas in. Drogbruket är för utbrett där.

– Jag var med och gjorde reggaeartisten Lee ”Scratch” Perry på Kulturfabriken och snuten snodde 60 pers. Det finns en svans i den publiken som fullständigt skiter i följderna för den som har ansvaret. Det gäller tyvärr också en del av hiphopen, att där finns en svans av droger och våld, säger Peter.

Arkiv Debaser

Webb-tv:

Titta på konserter från Debaser.

Tore Börjesson