Låtlistan att drömma om. . .

Per Bjurman vill att konserten varar i fem timmar

MUSIK

Ja, nu har i alla fall jag gjort vad jag kan.

Faxade i går kväll en alternativ låtlista till Mister Steve Van Zandt på Grand Hôtel i Stockholm.

Både "Rosalita", Detroit-medleyt och den mytomspunna covern av Jackie Wilsons "Higher and higher" nämndes"

Det är Miami Steve - The original soul-man som jag helt oväntat kallade honom den enda gång vi stött ihop - som har Bruces öra och därför vände jag mig till honom med mina aningen fåfänga önskningar.

Risken finns förstås att faxet landade direkt i Grand-receptionens fashionabla papperskorg, men jag lever på hoppet om en ung portier-volontär som inser det fullkomligt explosiva i mina 30 (!) låtförslag och trots allt skickade en springare mot Sopranos-stjärnans svit.

Sen fortsätter jag drömma om att Steven läser, förstår sensationsvärdet och springer över till broder Bruce och övertygar honom om att det så klart är så här de måste göra det inför sina omhuldade svenska fans.

I så fall, mina vänner, blir det jävlaranamma åka av på Globen i kväll.

Det skulle visserligen kräva att medlemmarna i E Street Band plötsligt tillskansade sig Johan Mühlegg-kondition, spelade i bortåt fem timmar och strök vartenda nummer komponerat efter 1984.

Inte så troligt kanske. Men ändå.

Det börjar med "Thunder road" (med bara The Professor under första halvan, som anvisningen lyder!), fortsätter lite senare över ett massivt "The River"-block och går, via de allra tyngsta bomberna från bootleg-arkiven, vidare mot ett extraset av aldrig tidigare skådat slag. Inklusive till exempel "Rosalita", det gamla Detroit-medley han en gång stal av den store Mitch Ryder, "Can"t help falling in love", "Backstreets" (med, som det heter, "extensive monologue"), "Twist and shout" och covern av soulguden Jackie Wilsons "(Your love keeps lifting me) Higher and higher". Ja, den får de rent av köra två gånger. Men så är det också den bästa låt som någonsin gjorts.

Där har ni en konsert som slutligen skulle få de där monumentala minnesbilderna från Konserthuset, Isstadion och Ullevi att blekna till intet.

Och man kan väl få drömma. Man kan väl för fan få drömma"

Man behöver emellertid inte vara helt galen, eller ens ha tillgång till Grands faxnummer, för att göra sig förhoppningar om hyggligt spännande låtval i kväll. I söndags, i Berlin, plockade vår vän faktiskt fram självaste "The promise" - den största av alla "hemliga" klassiker.

Vore nåt det.

Långa transportsträckor. Kom ihåg var ni läste det först.

Men kanske satt han ändå uppe i natt och tänkte att "Ja" Detroit-medleyt" det var länge sen"".

Faxet till Steve

To Mr. Steve Van Zandt

SETLIST FOR STOCKHOLM OCT 24

Per Bjurman

ARTIKELN HANDLAR OM