Familjen Rusiak rockar

MUSIK

Först jättesuccé med ’’Hiphopper’’.

Sedan prestationsångest. Nu är

Thomas Rusiak tillbaka.

Blir det hysteri får han skylla sig själv.

Foto: KNOTAN

Thomas Rusiak böjer sig ner mot hustrun Sofia som sitter i skivbolagssoffan och ger henne en kyss på kinden.

– Gick det bra?, frågar Sofia.

– Jättebra, säger Thomas.

Intervjun med Puls är över. Nu är det igång. Nu har han vridit om nyckeln och startat motorn som stått tyst i nästan två år.

Från och med nu kommer han att citeras i tidningar, synas på tv och höras på radio – vare sig han vill eller inte. Nu kommer albumet ’’In the sun’’ ut, uppföljaren till debuten ’’Magic villa’’ som innehöll bland annat ’’All yours’’ och – framför allt – ’’Hiphopper’’.

Den sistnämnda blev så stor, så fullständigt gigantisk att Thomas Rusiak tog med sig Sofia in i lägenheten på Södermalm i Stockholm, vred om låset och stannade där när alla turnéer och Rockbjörnsutdelningar var över.

Ut gick han helst inte.

Varken på stan eller på krogen.

– Jag inbillar mig inte att jag blev någon världsstjärna, men efter ’’Hiphopper’’ blev uppståndelsen i alla fall för mycket för mig. Jag var inte beredd på vad som hände.

– När man blir känd är det som att den egna viljan försvinner, eller i alla fall bör försvinna. Man ska alltid vara trevlig, inte bry sig om att folk ställer sig bakom ryggen och nynnar ’’Hiphopper’’ när man är ute och handlar. Jag vet vet att många artister älskar den typen av uppmärksamhet, jag gör det inte?

– ?och det är nu du ska fråga varför jag blev artist eftersom jag bara klagar, he he.

Okej, varför?

– För att jag vill göra musik. Det är det roligaste jag vet. Och jag är naturligtvis glad för att folk gillar det jag gör. Nu kommer ’’In the sun’’. Det är rockigare, tyngre och mörkare än ’’Magic villa’’.

Kanske konstig fråga med tanke på vad du sa tidigare, men hoppas du på en ny ”Hiphopper”?

– ”Hiphopper” var en speciell låt med fotbollskörer. Det finns inget liknande på ”In the sun”. Då ville alla ha en låt som ”Hiphopper”. Nu kanske man vill ha något annat, kanske finns det på ”In the sun”.

Är du rädd för att floppa?

– Nej, men visst bryr man sig. Om skivköparna inte gillar plattan skulle det vara tråkigt. Men vad kan jag göra åt den saken förutom att göra musik jag gillar?

Jag vet att du haft prestationsångest.

– Hela tiden. När jag jobbar med en låt känns det ofta grymt. Dagen efter är den världens genom tiderna sämsta låt. Det finns alltid saker att göra om?

Men någon gång måste man sluta pilla?

– Ja, så är det ju. Min fru hjälper mig att inse att det är bra. Under hösten har dessutom skivbolaget legat på. Skivan måste ju bli klar.

Är du nöjd, då?

– Jag är jävligt nöjd. Men hade vi väntat en månad till, hade jag säkert börjat göra om grejer.

I en av låtarna sjunger Sofia refrängerna. Hon är faktiskt enda gästen på albumet.

– Ja, och det känns väldigt bra. Men jag vill inte kalla Sofia för gäst, hon är ju med mig hela tiden.

Hon är din manager och fru. Hur funkar det?

– För det första vill jag inte kalla henne för manager heller. Men visst, hon hjälper mig. Hon är en exekutiv part mellan mig och skivbolaget. Hon är som sagt allt för mig, mitt bollplank. Vi är en och samma person.

arkiv Thomas Rusiak

Tobias Fröberg

ARTIKELN HANDLAR OM