Ett helt nytt band

Så här har du aldrig hört Metallica förut

MUSIK

Metallica

St Anger

Foto: universal
Metallica mediterar lite innan spelningen.

Det går att se "St Anger" som albumet som sluter cirkeln för Metallica. 20 år efter debuten med "Kill "em all" är thrashpionjärerna fast förvissade att återigen skaka om världen på samma sätt som de gjorde 1983, men trots att det går att finna paralleller mellan de tidiga riff-festerna och mycket på gruppens åttonde studioskiva är det att göra det alldeles för enkelt för sig att dra likhetstecken mellan utgåvorna.

För "St Anger" är så mycket mer än bara ett återgående till rötterna. Skivan är först och främst ett helt nytt kapitel i den ganska så omfångsrika krönika som är gruppens historia. För så här har Metallica aldrig låtit någonsin tidigare - och frågan är om något annat band ens har kommit i närheten av att försöka klämma in så pass många uttryck på samma platta och sen försöka göra det tillgängligt för masskonsumtion.

Öppningslåten "Frantic" frestar hårt redan från start med ett stenhårt introparti där trummorna låter som kakburkar i en torktumlare på högvarv. Denna kakofoni övergår i ett aningen lugnare stick som förbyts i pulserande gitarrkaskader medan ett galopperande stycke avslutar låten nästan sex minuter senare.

Och så håller det på genom de elva spåren. Discharge-rens blandas upp av Tool-mörker, grungefärgade stämningar stångar sig blodiga mot thrashigt industrislammer och Meshuggah-patenterat matematiktragglande rasar rakt in i Soulfly-rytmiska partier och tillbaka igen.

Låter det förvirrande? Ja, det kan jag lugnt säga att det är. "St Anger" kräver mycket av lyssnaren, men ger också mycket tillbaka när väl alla bitar är på plats och har smälts. Kittet som håller allt samman är den förmåga Hetfield, Ulrich och Hammett besitter att med fingertoppskänsla och respektlöshet foga samman alla intryck och utfall till en bergfast enhet, i stället för ett simpelt riffstaplande och ostrukturerat oväsen.

Det är bara att spänna fast säkerhetsbältet och luta dig tillbaka. Jag kan inte garantera att du gillar åkturen, men blir du inte sugen på mer är det något som är fel.

Mattias Kling