”Jag har saknat pop-Britney”

Martin Söderström, Aftonbladet.se:s nöjeskrönikör, om Britneys comeback

MUSIK

Man säger att det är en comeback.

Man säger att det är en nystart.

Men än är det för tidigt att slå på stortrumman.

Foto: LINA BOSTRÖM-EINARSSON.
Martin Söderström, Aftonbladet.se:s nöjeskrönikör.

I den senaste säsongen av ”South Park” finns avsnittet ”Britneys new look”. Där förföljs sångerskan av medier och mediekonsumenter i en sådan utsträckning att hon till sist sätter ett gevär mot huvudet och trycker av.

Men eftersom ”South Park” är ”South Park” så dör hon såklart inte.

Istället så tvingas hon in i studion och tillbaka upp på scenen igen – trots att hon inte har något huvud kvar. Fotograferna är efter henne som aldrig förr, och alla verkar blinda för det faktum att de har att göra med en popstjärna med bortblåsen skalle.

Man behöver inte ha examen i varken psykologi eller filmvetenskap för att förstå avsnittets budskap.

På senare år har ju Britney Spears blivit mer dokusåpa än popstjärna, mer skandalföljetång än sångerska.

Men kanske, och jag säger kanske, var söndagens uppträdande på MTV-galan första steget tillbaka upp på banan igen för Britney.

Krävs mer

För någonstans i härvan av vårdnadstvister, hårsnaggning och tvångsomhändertaganden har det blivit allt för lätt att glömma bort att Britney Spears faktiskt var en av världens största popstjärnor. Att tjejen från Kentwood faktiskt fått så gott som en hel värld att nynna med i hennes Cheiron-knåpade poplåtar.

Och nattens gala fick mig att minnas att jag… tja, faktiskt saknat just den Britney en smula.

Jag är kanske inte beredd att blåsa i den stora comeback-basunen riktigt än. Ett galaframträdande räcker inte för att banka fast den tesen. Det krävs betydligt mer än så. Som en ny, riktig hit, till exempel. Men helgens framträdande är ett stort kliv i rätt riktning.